Grönare jordbruk är värt mer av EU-pengarna
Tysklands jordbruksminister Francois Walschaert kallade det hela för ”en milstolpe för europeisk jordbrukspolitik”. Hennes svenska kollega Jennie Nilsson (S) var något mindre översvallande: ”Vi har gått i hamn med att ta viktiga steg för att säkerställa en modern och framtidsinriktad jordbrukspolitik där klimat får ett betydligt större genomslag än vad det har haft tidigare”.
”Det går inte att i längden ha regler som dikteras av vad som kan bli den minsta gemensamma nämnaren.”
Att minst 20 procent av EU:s direktstöd till jordbruket ska vikas för olika miljö- och klimatåtgärder får trots allt betraktas som välkommet. Jordbruksstöd i olika former utgör den stora posten i EU:s budget och ska naturligtvis infogas i den stora samhällsomställning som måste ske i ljuset av klimatförändringarna och de åtaganden som världen är överens om i Parisavtalet. Mycket talar samtidigt för att miljö- och klimatandelen borde vara större.
För svensk del kommer cirka 1,4 miljarder av direktstöden per år gå till bland annat den som vill satsa på energigrödor och ekologisk produktion. Det blir i stort sett upp till varje land att sätta sin profil till hur pengarna ska användas – bara det som föreslås lever upp till kraven.
Som alltid är jordbruksfrågor känsliga inom EU. Det finns de länder som ser ett allt för stort fokus på djurhållningens standard och djurens välfärd som något som begränsar deras konkurrensfördelar. Men det är inte bara i Sverige som kraven i konsumentledet växer och efterfrågan på det hållbara och naturliga ökar. Det går inte att i längden ha regler som dikteras av vad som kan bli den minsta gemensamma nämnaren.
Här har unionen som helhet mer att göra – gemensamt. Europaparlamentet är en jämbördig aktör i förhandlingarna Hur långt är ledamöterna beredda att gå för att sätta tryck bakom sina egna ord om ytterligare regelskärpningar och att en större andel ska avsättas för ett mer hållbart jordbruk, det återstår att se.
