Victoria Bäck: Gräset är grönare i småstäderna
Många svenska städer genomgick en förvandling under 1800-talets mitt när industrialiseringen gjorde entré i Sverige. Borås var en av dem. Bygget av järnvägen och tillkomsten av textilfabriker gjorde att staden snabbt växte.
Idag är storstäderna fortfarande synonyma med möjligheter för många människor, men den kraftiga urbaniseringen har lett till en växtvärk som skapat nya utmaningar. Samtidigt har digitaliseringen som tagit fart under pandemin luckrat upp föreställningen om den fysiska platsens betydelse. Kanske behöver drömmen om ett bättre liv inte längre förverkligas i en storstad?
Under våren har pandemin lett till att fler arbetar på distans. Den digitala verktygspaletten är inget nytt. Men de hastiga åtgärderna för att minska smittspridningen har onekligen påskyndat utvecklingen för det digitala arbetslivet.
En undersökning från DN/Ipsos visar att nästan var femte, 19% av tillfrågade, vill fortsätta arbeta mer på distans. I storstäderna är siffran så hög som 28%. En fördel som väger tungt är den att slippa pendla till arbetsplatsen. Resan är oftare kortare för den som arbetar på en mindre orter än i större städer. Med hemmakontor kan fler låsa upp mer tid – en resurs som vi börjar värdera allt högre.
Men vår privatekonomi är minst lika viktig. I en studie gjord av Swedbank konstateras att samtliga svenska hushåll har fått ett ekonomiskt lyft de senaste 15 åren, men skillnaderna är stora. I småstäder har hushållen 3000-4000 kronor mer kvar på kontot än i storstäderna efter att det nödvändigaste är betalat.
Dyra boendekostnader och stora skulder präglar hushållen i storstadsregionerna. Privatekonomiskt finns det här mycket som talar till småstädernas fördel.
”Men hur fortsätter berättelsen? Är utbytet mellan storstäderna och dess befolkning lika värdefull idag?”
Låt oss nu ponera att jobben i framtiden inte i samma grad styrs av geografisk plats, kanske får fler möjlighet att förverkliga drömmen om vart de verkligen vill bo? Klyftan mellan land och stad talar kanske emot men tid och pengar är övertygande faktorer som spelar in i frågan var människor väljer att rota sig.
Många svenska städer har gjort en utvecklingsresa värd namnet. Inte minst har de präglats av en växelverkan mellan människorna och staden, där de båda utvecklats jämte varandra.
Men hur fortsätter berättelsen? Är utbytet mellan storstäderna och dess befolkning lika värdefull idag?
Det finns skäl till att ifrågasätta vad vi i slutändan vinner på storstäderna. Kanske har vi helt enkelt växt ur dem och kan få mer om vi så bara vänder blicken utåt.