Annons

Granska ansvarsfördelningen i god tid

Hanteringen av pandemin behöver utvärderas. Inte bara för att kunna avkräva ansvar utan också för att misstagen som gjorts inte ska upprepas.
Ledare • Publicerad 12 juni 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Inför en relativt tom riksdagssal debatterade partiledarna varandra i onsdags. Mycket av medieljuset hamnade på den samtidigt pågående presskonferensen om Palmeutredningen.
Inför en relativt tom riksdagssal debatterade partiledarna varandra i onsdags. Mycket av medieljuset hamnade på den samtidigt pågående presskonferensen om Palmeutredningen.Foto: Jessica Gow/TT

Regeringen har in i det sista stretat emot att utvärdera krishanteringen innan krisen är över. De har dock insett att de har en politisk majoritet emot sig. En så kallad coronakommission ska enligt Löfven tillsättas ”innan sommaren”. Men inte mycket har hänt sedan dess.

Moderaterna har pressat Löfven i både söndagens debatt i SVTs Agenda och onsdagens partiledardebatt i riksdagen om att så snart som möjligt tillsätta en utredning så den hinner presenteras i god tid före valet 2022.

Annons

Socialdemokraterna vill dock att den föreslagna utvärderingen av hanteringen ska slutställa sitt resultat direkt efter valet. Det är ofta som S försöker spela bort sina politiska motståndare med mer eller mindre fula trick. Men det är sällan som deras försök är så uppenbart som nu.

Utredningen kommer möjligtvis inte ge en allt för smickrande bild av regeringens hantering av pandemin. Men politiska företrädare på såväl regerings-, region- och kommunnivå behöver stå till svars för de möjliga fel som begåtts. Men de inblandade behöver också se vad som ska förbättras för att det inte ska ske igen.

Regeringen har försökt förklara sin passivitet under krisen med att svensk krishantering är decentraliserad. Även om det yttersta ansvaret ligger hos dem finns det samtidigt fler nivåer som bär ansvar.

Statsvetaren Olof Petersson beskriver på DN debatt (9/6) hur den svenska strategin baseras på smittskyddslagen från 2004. Lagen bygger på en uttalad humanistisk människosyn. Utifrån allas lika värde samt ett antagande om att människan är rationell. Det är därmed endast i undantagsfall som politiska beslut i en pandemi får rikta in sig på vissa specifika grupper eller använda långtgående restriktioner som begränsar individens frihet.

”Regeringen har försökt förklara sin passivitet med att svensk krishantering är decentraliserad. Även om det yttersta ansvaret ligger hos dem finns det samtidigt fler nivåer som behöver granskas.”

De grundläggande principerna för lagen är sunda. Frågan är dock om politiska beslutsfattare ändå kan eller kunnat göra mer för att hindra smittspridningen och rädda liv. Samspelet och kommunikationen mellan politikens olika nivåer och myndigheterna har till synes inte fungerat som det var tänkt. Ansvarsfördelningen har varit mycket oklart. Bland annat när omfattande testning ska inledas.

Socialdemokraterna är onekligen rädda för att skulden ska falla på dem lagom till valet. Men Sveriges krishantering är uppdelat många olika aktörer som förväntas agera självständigt. Det finns fler beslutsfattare i offentligheten som varit passiva och hänvisat ansvaret någon annanstans. För att få klarhet behöver en utredning komma så snart som möjligt. Inte bara inför riksdagsvalet, utan också för region- och kommunvalen.

Faktum kvarstår dock att det är regeringen som nu sitter på bollen. Utvärderingen av hanteringen kan inte vänta. Det behöver inledas så snart det går.

Pontus WesterholmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons