Anela Murguz: Glöm dina ekonomiska bekymmer – i morgon kommer nya
Förra veckan kom nya siffror för augusti månad som visade att inflationstakten sjönk från 6,4 procent till 4,7 procent enligt KPIF, det mått som Riksbanken använder. Därtill börjar flera banker se en ljusning när det gäller just inflationen, som man menar kan återgå till ett normalläge inom en snar framtid.
Bara att pusta ut med förhoppningen att det värsta ligger bakom oss? Tyvärr, inte läge för det än.
Senare i veckan väntas Riksbanken komma med ytterligare en höjning av styrräntan. Det går heller inte att utesluta fler räntehöjningar längre fram. Men till skillnad från tidigare är det inte bara den höga inflationen som spökar. Numera gör även den svaga kronkursen det. Riksbanken har flaggat för att en svag krona kan leda till fler räntehöjningar, detta för att den riskerar att spä på inflationen, då specifikt när det gäller priset på importerade varor och tjänster.
Men de högt belånade hushållen då? Hur ska de klara sig med stigande räntor? Kritiken mot Riksbanken har tätnat i takt med att styrräntan höjts. Först kritiserades Riksbanken för att den inte höjde räntan i ett tidigare skede när inflationen började märkas av strax efter pandemin. Sedan för att ha höjt den i alldeles för snabb takt.
Och ja, det ligger mycket i kritiken. Räntehöjningarna hade inte behövt vara så kraftiga om man hade lämnat lågräntepolitiken tidigare och därmed hade den negativa inverkan inte behövt vara lika stor för hushåll med stora lån. Man kan också ifrågasätta hur klokt det var att bekämpa en inflation som primärt drivs av yttre faktorer med hjälp av styrräntan.
”Det tröstar nog inte de hushåll som ser sina månadsutgifter ätas upp av stigande bolåneräntor.”
Men vi behöver nog acceptera att ett sätt att ta oss ur effekterna av lågräntepolitiken är genom fortsatta höjningar av styrräntan. Att ha så låga räntor under så lång tid – och dessutom då ekonomin var stark – gjorde det mer eller mindre lönsamt att ta lån. Bostadspriserna sköt i taket, hushållens lån likaså. Det har bäddat för en stor osäkerhet och sårbarhet i den svenska ekonomin, vars effekter vi ser idag. Inom EU är det exempelvis bara Danmark och Luxemburg som har högre lån per invånare än Sverige.
Det tröstar nog inte de hushåll som ser sin inkomst ätas upp av stigande bolåneräntor. Men lyssnar man till debatten är det som om räntehöjningar är något märkligt som bör undvikas, när det märkliga i själva verket är att vi hamnat i ett läge där det varnas för att hushållen riskerar att knäckas av att styrräntan hamnar på plussidan.
Alldeles oavsett får gemene svensk fortsätta räkna med räntehöjningar. Glöm dina bekymmer – i morgon kommer nya. Sällan har en så pessimistisk fras stämt överens med läget i svensk ekonomi.
