Anela Murguz: Glädjebetyg gör ingen glad
Sverige lider inte bara av en inflation – utan två. Förutom den ekonomiska inflationen som gröper ur våra plånböcker plågas även den svenska skolan av en inflation; betygsinflationen.
Det har länge funnits omständigheter som tyder på att elever får högre betyg än de förtjänar. Många gånger handlar det om rena påtryckningar och påverkansförsök från inte sällan resursstarka föräldrar. Men i vissa fall även att enskilda skolor använder höga betyg för att locka till sig elever, och därmed pengar. Ett första steg bort från en skola med urholkade gymnasiebetyg är att snabbare införa central rättning av de nationella proven, liksom ett återinförande av studentexamen i gymnasiet.
Debatten tog en ny vändning när Lars Strannegård, professor och rektor för Handelshögskolan i Stockholm, lät meddela via DN Debatt att högskolan överväger att införa intagningsprov, särskilt för de elever från skolor som har uppmärksammade problem med så kallade glädjebetyg.
Till sitt förfogande har Strannegård den granskning som Skolinspektionen gjorde tidigare i år. 30 gymnasieskolor granskades och samtliga – både kommunala och fristående skolor – visade på skillnader mellan kursbetygen och de nationella proven. Detta trots att skollagen sedan 2018 är tydlig med att de nationella proven ska väga tungt vid betygssättning samt att hela poängen med nationella prov är att de ska fungera som en nationell måttstock.
”Att regeringen välkomnar Handelshögskolans utspel är bara att beklaga.”
Flera av de granskade skolorna har inte bemödat sig att ta reda på om skillnaderna är motiverade. Några skolor är inte ens medvetna om problemet. Det är illavarslande med tanke på att hela antagningsprocessen till högre studier vilar på tillit, det vill säga att lärosätena utgår från att gymnasieskolornas betygssättning är korrekt och rättvis.
Om betygssättningen inte är riktig finns enligt Strannegård en risk att elever som lyckats tillskansa sig glädjebetyg tränger undan elever med rätt kunskap och korrekta betyg. Något som han med rätta ser som ett tydligt avsteg från de meritokratiska principer som hela vår demokrati vilar på. Den princip som ser till att det är våra prestationer som öppnar dörrar åt oss – inte huruvida vi, eller våra föräldrar för den delen, kan tjata oss till betyg som inte speglar våra faktiska kunskaper.
Att regeringen välkomnar Handelshögskolans utspel är bara att beklaga. För vad utspelet egentligen betyder är att det i högskole- och universitetsvärlden finns tveksamheter kring gymnasieskolornas betygssättning. Det är något man bör se allvarligt på – inte välkomna.
Men det är trots allt bra att debatten väcks. Utspelet kan vara den väckarklocka som det misslyckade skolsystemet behöver för att kunna åtgärdas akut.
