Annons

Kajsa Kettil: Ger tillräckligt många fransmän fingret åt högerextremismen?

Vägvalet påverkar hela Europa.
Kajsa KettilSkicka e-post
Ledare • Publicerad 5 juli 2024
Kajsa Kettil
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Efter förra söndagens första valomgång protesterade många fransmän över Nationell Samlings framgång. På söndag är det dags att gå till valurnorna igen.
Efter förra söndagens första valomgång protesterade många fransmän över Nationell Samlings framgång. På söndag är det dags att gå till valurnorna igen.Foto: Louise Delmotte

Det brukade vara Storbritannien som betydde mest för Sverige. Med ungefär samma prioriteringar var britterna våra närmaste vänner i EU. Sedan röstade en knapp majoritet – främst bestående av bakåtsträvande äldre – sitt land ut ur unionen och tvingar därmed sina yngre landsmän att leva med konsekvenserna. För det blev ju inte så lyckat som förespråkarna räknade med. Det mesta har blivit dyrare för både privatpersoner och företag, något som inte enbart kan skyllas på det allmänna världsläget utan även måste kopplas till att landet inte längre är en del av EU.

Efter Labours storseger i torsdagens parlamentsval hoppas många att arbetarpartiet efter 14 år i opposition ska vända den negativa utvecklingen och få både ekonomin och människors framtidstro på fötter igen.

Annons

Det konservativa Tories nederlag förklaras med bland annat Brexit, diverse skandaler, , interna strider, Liz Struss kortvariga men illa omtyckta gästspel som premiärminister och att väljarna under partiets styre upplever att de har mindre pengar i plånboken. Dessutom innebär framgången för Nigel Farages populistiska Reformpartiet på högerkanten att högerväljarnas röster splittrades.

Med ett Labourparti som har närmat sig mitten i stället för att glida vänsterut – en positionsförflyttning som inte minst näringslivet välkomnar – var frågan inte om det skulle bli maktskifte utan hur stor Labours majoritet skulle bli.

Labourledaren Keir Starmer och hans anhängare jublade efter valsegern, men utmaningarna framöver är många.
Labourledaren Keir Starmer och hans anhängare jublade efter valsegern, men utmaningarna framöver är många.Foto: Kin Cheung

Mycket stor, blev svaret. På fredagen träffar den blivande premiärministern Keir Starmer kung Charles III för att få uppdraget att bilda regering, och sedan väntar inflytt på 10 Downing Street.

Det som händer i Storbritannien är naturligtvis inte oviktigt för varken Sverige eller övriga västvärlden. Med oroväckande tecken inom såväl fransk som amerikansk politik behöver världen mer trygghet. Britterna är en stabil partner inom Nato, och landet visade tidigt att dess solidaritet och långsiktiga stöd till Ukraina var att lita på.

Den inställningen har sannolikt inspirerat andra länder. Ingen vill väl vara landet som smiter från sin del av ansvaret?

Däremot innebär Brexit att när både Storbritannien och Frankrike går till parlamentsval den här veckan, då är det utgången av det franska valet som påverkar Sverige och övriga EU mest. För det spelar roll vilka ledamöter som sitter i parlamentet i Bryssel och Strasbourg. Efter president Emmanuel Macrons oväntade besked på EU-valkvällen – att han upplöser nationalförsamlingen och utlyser nyval – har mycket hänt: En kort men intensiv valrörelse mynnade ut i ett starkt stöd för ytterkantspartiet Nationell Samling vid den första valomgången förra söndagen.

Uppenbarligen lockas många väljare av den unga partiledaren Jordan Bardellas yttre, men även av partiets invandringskritiska hållning och löften om att fransmännen skulle få mer pengar att röra sig med om Nationell Samling styrde. Värt att poängtera är dock att Nationell Samling som brukar placeras på den högra ytterkanten inte är särskilt höger när det handlar om ekonomi. I likhet med Sverigedemokraterna är de franska populisterna snarare vänster i den ekonomiska politiken, där de lovar att strössla pengar över medborgarna utan att klargöra var dessa pengar ska komma från.

Jordan Bardella lockar väljare hos kvinnor.
Jordan Bardella lockar väljare hos kvinnor.Foto: Christophe Ena

Med ett väljarstöd runt 30 procent i första omgången blev Nationell Samling det största partiet. Det betyder lyckligtvis inte att Jordan Bardella och partiets frontfigur Marine Le Pen kan räkna med en promenadseger i valets andra och avgörande omgång på söndag. Vänsterkoalitionen Nya Folkfronten och Macrons Ensemble har nämligen gått ihop för att hindra extremhögern från en valvinst som skulle ge företräde till premiärministerposten. I de valkretsar där vänstern har hamnat på tredje plats drar sig vänsterkandidaten ur till förmån för Macrons mittenkandidat och vice versa. Tanken är alltså att väljarna ska stödja mitten eller vänstern och därmed bromsa Nationell Samlings framfart.

”Om resultatet blir ett starkt stöd för Nationell Samling är det dåliga nyheter för Sverige och Europa.”

En befogad fråga är om högerorienterade mittenväljare kommer att acceptera att lägga sin röst på Nya Folkfronten, där även ytterkantsvänstern ingår, liksom om samarbetet riskerar att minska valdeltagandet när liberala och vänsterorienterade väljare stannar hemma på soffan.

Om resultatet blir ett starkt stöd för Nationell Samling är det dåliga nyheter för Sverige och Europa. Även om Macron enligt plan sitter kvar som president till 2027 skulle han få svårt att driva en vettig politik med protektionistiska nationalister som har haft obehagligt nära band till Ryssland.

Annons

Nationell Samlings framgång i EU-valet innebär redan att Europaparlamentet har fått fler ledamöter inom extremhögern, även om rörelsen är splittrad i olika fraktioner. Glädjande nog tycks den anständiga högern i form av gruppen EPP, där bland annat svenska KD och M ingår, stå emot inviter om samarbete.

Allt arbete sker dock inte i parlamentet; när medlemsländernas högsta ledare möts för att fatta viktiga beslut vore det mycket olämpligt om Frankrike förutom den liberala presidenten skickade en högerextrem premiärminister.

Annons
Annons
Annons
Annons