Ge hemvärnet rätt resurser
Samtidigt är naturkatastrofer av den här magnituden en nationell angelägenhet.
Därmed finns det anledning att fråga sig varför kommuner i särskilt utsatta områden inte får mer stöd från statligt håll.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) hade när detta skrivs bistått med 1,8 kilometer skyddsbarriärer och tolv vattenpumpar till drabbade områden. Men det räcker inte med endast akuta insatser. Att det läcker in vatten i bostadshusen beror till 80 procent på så kallat baktryck. Pumpsystem och backventiler måste till på många håll för att förstärka vattensystemen.
Det finns anledning att hålla med intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting som vill att staten bidrar med stimulanspengar till kommunerna (Ekot 10/7).
Det är vid översvämningar, våldsamma bränder och stormar som samhällets försvarsmekanismer sätts på prov i vår fredliga del av världen. När vägar stängs av, hushåll isoleras och tågen slutar gå tar vi också för givet att hemvärnet ska rycka ut, vilket de även har gjort i Kalmar län.
Frivilligorganisationernas medverkan känns självklar. Men det är i sammanhanget också viktigt att ställa den bredare frågan om vilken roll exempelvis hemvärnet och Lottakåren ska ha i dagens försvarsorganisation.
Hemvärnets uppgifter i det nya insatsförsvar som gradvis införs från 2014 handlar ju inte bara om eftersök och att stapla sandsäckar. De 22.000 männen och kvinnorna ska utgöra grundbulten i vårt nationella försvar.
Bilden av frivilligförsvaret behöver därför uppdateras. Hemvärnssoldaternas utrustning måste uppgraderas.
Med dagens beväpning och numerär framstår de knappast som tillräckligt avskräckande för en tänkbar fiende eller för att kunna försvara hela vårt territorium.
När värnplikten gick i graven förlorade hemvärnet en given rekryteringskälla. Nu förväntas man likväl att ta ett tyngre ansvar och klara av att locka rätt sorts folk. Men omställningen har givetvis ett pris.
Ledarredaktionen
