Anela Murguz: Gärna hårda tag mot oseriösa kliniker – men sluta normalisera skönhetsingrepp
2021 infördes skärpta regler för kliniker som erbjuder estetiska behandlingar, både kirurgiska ingrepp och injektionsbehandlingar. Den dittills helt oreglerade skönhetsmarknaden fick nu flera och tydliga krav på sig och det hela lanserades som ett stärkt skydd för patienterna.
Men det har inte blivit säkrare för patienterna för det. Det kan man slå fast efter Inspektionen för vård och omsorg, IVO:s senaste tillsyn av ett antal skönhetskliniker.
Totalt granskades 33 skönhetskliniker förra året. Samtliga hade brister, somliga värre än andra, men på det stora hela kunde man konstatera att det är en bransch med allvarliga problem bestående av okunniga och oseriösa aktörer.
Tillsynsrapporten visar också att när oseriösa aktörer väl etablerat sig på en oreglerad marknad är det svårt att göra sig av med dem – även när skärpt lagstiftning kommit på plats. En av skärpningarna som infördes för snart två år sedan var exempelvis att estetiska ingrepp enbart får utföras av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Men i IVO:s tillsynsrapport framgår att det i 14 ärenden förekommit att estetiska injektionsbehandlingar utförts av personal som saknar behörighet.
Vidare framhåller myndigheten att de som bedriver verksamheterna ofta saknar kunskap om vilka lagar och föreskrifter som gäller. Något som man ser allvarligt på med tanke på de risker det är förknippat med när det gäller patientsäkerheten.
Vad rapporten egentligen visar är att den skärpta lagstiftningen inte fungerar som det är tänkt. Och det bör tilläggas att det går ut över de seriösa aktörer som erbjuder estetiska behandlingar.
”Denna grupp behöver förstå att de meningslösa ingreppen har ett högt pris och om de risker som finns till följd av att marknaden varit oreglerad länge.”
Att skönhetsmarknaden ser ut som den gör beror till stor del på att efterfrågan ökat kraftigt de senaste åren. Någon officiell statistik finns inte att tillgå, men klinikerna vittnar själva om detta. Därtill har trenden varit att efterlikna vissa skönhetsideal som vuxit fram i sociala medier. Det är också detta som i högre grad behöver ifrågasättas – inte de ofta hjälplösa kvinnor som måste söka sig till estetiska kliniker för att den primära hälsovården inte hanterar deras men.
Denna grupp behöver förstå att de meningslösa ingreppen har ett högt pris. Det behövs också mer kunskap om de risker som finns till följd av att marknaden varit oreglerad länge. Det betyder inte att politikernas ansvar för att se till att lagstiftningen efterlevs försvinner. Men det övergripande målet måste vara att få färre unga kvinnor att lägga sig under kniven – till vilket pris som helst.
