Anela Murguz: Gärna hårda och mjuka tag mot skadegörelse av skolor
För fjärde helgen i rad har Trandaredskolan drabbats av skadegörelse. En omfattande sådan; 40 krossade fönster och mycket klotter. Till BT (30/5) säger skolans rektor att det känns som om ”de slår sönder vår skola”.
Skadegörelse skapar otrygghet hos både personal, elever och föräldrar. Det är också onödigt och kostsamt. Enligt Sveriges kommuner och regioner, SKR, var prisexemplet för glaskross år 2013 5 000 kronor per ruta då standardglas används.
Siffran kommer från SKR:s rapport ”Våga se, våga höra, våga agera! Om skadeförebyggande arbete i skolor och förskolor” (2014) som fokuserar på skadegörelse av dessa platser. Förutom glaskloss och dylikt tar rapporten även upp mindre anlagda bränder i till exempel skolans toaletter, som också är en vanlig form av skadegörelse.
I rapporten gör man en distinktion mellan mjuka och hårda åtgärder. De mjuka åtgärderna går ut på att minska risken för skadegörelse genom att arbeta med attitydförändringar och med hjälp av utbildning. Dessa insatser är således mer sociala, men blir svåra att tillämpa i fallet med Trandaredskolan då man inte vet vem eller vilka som står för skadegörelsen. Därmed inte sagt att ett sådant arbete är verkningslöst. Det är viktigt att elever lär sig att ta hand om skolans lokaler.
”När torg och andra gemensamma utrymmen i högre grad förses med kameraövervakning har skolor och förskolors utegårdar blivit en tacksam tillflyktsort för den som vill begå brott.”
Allra bäst blir det när dessa insatser kombineras med de hårda åtgärderna som tar fasta på belysning, kameraövervakning och larmsystem av olika slag. Dessa är också mer verkningsfulla i de fall där skadan orsakas av personer som inte är elever vid den berörda skolan.
För det händer. Tyvärr är skolors, men även förskolors, utemiljöer en utmärkt brottsplats. Få människor brukar röra sig i dessa områden på kvällstid, och de är ofta obevakade och dåligt belysta. Det finns flera lokala exempel på när barn vid förskolor och skolor exempelvis hittat knarkgömmor. Med anledning av ett antal uppmärksammade fall skrev företrädare för Kristdemokraterna i Borås år 2020 en debattartikel i BT där de föreslog just bättre belysning av skolor och förskolors utemiljöer för att stävja den utvecklingen. Men det är uppenbart att det krävs mer än så.
Som också framgår av BT:s artikel från tidigare i veckan har även Ekarängskolan på Hulta haft problem med återkommande skadegörelse. Men det upphörde när övervakningskameror installerades i området.
Samtidigt som övervakningskameror kan vara en lösning på problemet är de paradoxalt nog också en del av problemet. När torg och andra gemensamma utrymmen i högre grad förses med kameraövervakning har skolor och förskolors utegårdar blivit en tacksam tillflyktsort för den som vill begå brott. Därför kan konsekvensen mycket väl bli att otryggheten bara flyttar till andra platser och ytor.
Just därför skulle hela samhället må bra av en attitydförändring. Det ska råda nolltolerans mot normlöshet och gränsöverträdelser av detta slag.
