Anela Murguz: Fyra år sedan metoo – samhället sviker fortfarande de utsatta
Det var i Persona non grata som komikern Soran Ismail fick berätta om hur han påverkats av att bli utpekad under metoo. Något som mycket riktigt ledde till att han blev persona non grata i offentligheten.
Många reagerade på frånvaron av den andra sidans perspektiv, däribland BT:s ledarsida. Som svar på det drog Cissi Wallin och Maria Sveland, båda kända feministiska debattörer, igång en insamling för en dokumentär som skulle gå till botten med metoo:s kärna.
”De rättslösa”, som sändes på SVT Play i söndags, är således en reaktion mot SVT:s beslut att låta metoo-anklagade män bre ut sig. Men den är allt annat än en motreaktion. Dokumentären är informativ, välarbetad och spräcker de myter som finns om sexualbrott genom att varva sakexpertis med kvinnors personliga erfarenheter.
Närmare bestämt ifrågasätts de föreställningar som finns i samhället om hur våldtäktsoffer reagerar både under och efter ett övergrepp och det faktum att rättssamhället inte klarar upp fler sexualbrott. Det förekommer också ett ekonomiskt perspektiv på vad sexuella övergrepp kostar samhället i form av exempelvis sjukskrivningar och svårigheten att vara kvar på arbetsmarknaden. Något som de allra flesta förmodligen inte har reflekterat kring tidigare.
”Men det faktum att dokumentären kan sändas först när det anordnats en insamling på sociala medier säger något om vilka premisser som styr debatten, och hur fel dessa premisser är.”Anela Murguz
Cissi Wallin, som ju är en frontfigur för metoo-rörelsen och därmed har en tongivande plattform, överröstar inte heller de ”vanliga” kvinnornas erfarenheter. I dokumentären får flera dimensioner av ett mycket omfattande samhällsproblem plats. Och det är det som gör De rättslösa så bra. Men det faktum att dokumentären kan sändas först när det anordnats en insamling på sociala medier säger något om vilka premisser som styr debatten, och hur fel dessa premisser är.
En av de kvinnor som delar med sig av sina erfarenheter i De rättslösa är boråsaren Merly Åsbogård som under tisdagen även var en av deltagarna i BT:s Nyhetsbaren om sexhandeln i Borås. Genom att delge sin historia som prostitutionsöverlevare – som hon kallar sig själv – kastar Åsbogård ett ljus på de villkor och förutsättningar som finns för kvinnor som utsätts för sexhandel. Och som framgår av tisdagens samtal på Mötesplats Kristineberg har det hos både polis och socialtjänst länge saknats tillräckligt med kunskap och resurser för att möta den utbredda sexhandeln.
Varje kvinna som utsätts för övergrepp bär på en egen historia. Men strukturerna som gör det möjligt att övergrepp begås är desamma. Relativt få gärningsmän döms för sexualbrott i allmänhet – och för sexköp i synnerhet – vilket bara stärker den utsatthet som många kvinnor redan lever i. Att det fortfarande talas lite om detta är därför inget annat än ett svek mot de som drabbas. Och raka motsatsen till det som var syftet med metoo från första början.
