Framtiden är inte digital
Distansundervisning på gymnasiet kan komma att bestå under hösten trots att regeringen meddelat att gymnasieskolor, högskolor och universitet öppnar igen den 15 juni. På gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen kommer man nu att utvärdera den digitala omställningen som distansundervisningen inneburit. Men alldeles oavsett vad dessa utvärderingar visar verkar förvaltningen vara säker på en sak – framtiden är digital. Undervisningen kommer oavsett att innehålla fler digitala inslag framöver. Precis som förutsättningarna för hemarbete förändrats på grund av coronakrisen.
Att omställningen som landets gymnasieskolor, högskolor och universitet lyckades göra, omständigheterna till trots, skulle komma att användas som ett skäl för att utöka digitaliseringen förvånar inte. Digitaliseringen var en viktig förutsättning för att undervisningen kunde läggas om så snabbt. Och det har länge funnits en digitaliseringsiver både i skolan och i samhället, vilket framförallt utmärks genom att den svenska skolan är en av de med högst datortäthet i Europa.
Digitalisering av detta slag har ofta negativa konsekvenser då den tränger ut traditionell undervisning till förmån för individuellt arbete vid datorn. En rapport från IFAU visar att devisen ”en dator per elev”, som svenskt utbildningsväsende satsat stora summor på, inte gör några underverk för skolresultaten. Tvärtom ökar skillnaderna mellan elever beroende på deras socioekonomiska bakgrund.
När undervisningen sker på distans sitter inte eleverna bara fastklistrade vid en dator. De är även avskärmade från fysiska möten med lärare och elever och från andra sociala sammanhang i skolan. Den traditionella undervisningen blir än svårare att bedriva, och såväl lärare som elever vittnar om att spontana fysiska möten är ovärderliga. Inte minst eftersom avstämning med elever som i vanliga fall tar cirka fem minuter slukar betydligt mer tid än så när det måste ske digitalt.
Att det finns coronatrender, som exempelvis hemarbete, som är här för att stanna gör inte distansundervisning och ökad digitalisering till en lämplig lösning för framtidens skola. Förvisso kan det öka flexibiliteten i enstaka specialfall. Men skolan har mer långtgående uppgifter än vad exempelvis en kontorsarbetsplats med möjlighet till hemarbete har.
Läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim har på Twitter (14/4) sammanfattat detta och menar att det finns ”ett enormt samhällsvärde i att en ung person, under hela sin tonårstid, lär sig att gå upp på morgonen, duscha, klä på sig, packa väskan, åka till skolan för att socialisera med andra och närvara på lektioner. En träning för vuxenlivet som inte kan utföras via webb”.
Under krisens gång har det påpekats flera gånger, inte minst från regeringen, att det var rätt beslut att inte stänga grundskolan. Bland annat för att skolan som plats utgör en trygg tillvaro för många barn. Detta gäller även gymnasieelever som nu höjer rösterna mot distansundervisning. Det är värt att lyssna till vad de har att säga.
