GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Anela Murguz: Förskolan måste få bättre förutsättningar

Den politiska debatten handlar i alldeles för liten utsträckning om hur förskolan kan bli bättre.
Anela MurguzSkicka e-post
Ledare • Publicerad 7 november 2022
Anela Murguz
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Merparten av svenska barn tillbringar mycket av sin i förskolan. Ändå lyser frågan om hur den kan bli bättre med sin frånvaro.
Merparten av svenska barn tillbringar mycket av sin i förskolan. Ändå lyser frågan om hur den kan bli bättre med sin frånvaro.Foto: Larsen, Håkon Mosvold

För många barn – nästan 86 procent av landets alla ett- till femåringar – är förskolan det första klivet in i samhället. De senaste tjugo åren har förskolan successivt förändrats till att i högre utsträckning betona lärande, bland annat genom en egen läroplan och att Skolverket blev tillsynsmyndighet för förskolan.

Trots det är det vanligt att förskolan hamnar i skymundan, särskilt i den skolpolitiska debatten. Det talas ofta om hur viktig skolan och dess personal är för barns trygga uppväxt, men inte lika mycket om hur viktig förskolan är. Detta trots att en övervägande majoritet av svenska barn tillbringar mer av sin vakna tid (på vardagar) i förskolan än i hemmet, förutsatt att båda föräldrarna jobbar heltid.

Höstens valrörelse var dock ett undantag. Där fick frågor som rör förskolan ovanligt stort utrymme. Men de förslag om cirkulerade i debatten då, som till exempel obligatorisk förskola för nyanlända barn, handlade mer om att använda förskolan som ett redskap för att nå andra mål – inte att ge förskolan bättre förutsättningar. Och det som faktiskt är ett problem för själva förskoleverksamheten – bristen på behörig personal och barngruppernas storlek – blev inte lika uppmärksammat.

Tidigare i höstas rapporterade exempelvis P4 Sjuhärad om den stora bristen på behörig personal lokalt; knappt hälften är legitimerad förskolepersonal. Därtill kom Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund nyligen med en sammanställning över barngruppernas storlek. Skolverkets rekommendationer är högst 12 barn i åldersgruppen 1-3 år och 15 barn för de äldre barnen – men enligt lärarfacken överstiger varannan barngrupp i förskolan dessa riktlinjer.

Bryter man ner statistiken över Sjuhäradskommunerna ser läget något bättre ut i exempelvis Borås, Mark, Tranemo och Svenljunga. I samtliga kommuner är det omkring 30 procent av alla åldersindelade förskolor som har större barngrupper än vad som rekommenderas. Rikssnittet är 48 procent.

”För stora barngrupper innebär en stökigare förskoletillvaro för barnen och en stressigare arbetsmiljö för personalen.”

Men betydligt sämre ligger kommuner som Bollebygd till där 73 procent av de åldersindelade barngrupperna är större än vad de får vara. I Ulricehamn kommun är motsvarande siffra 69 procent och 50 procent i Vårgårda respektive Herrljunga.

För stora barngrupper innebär en stökigare förskoletillvaro för barnen och en stressigare arbetsmiljö för personalen. Förskollärare och barnskötare får mindre tid till varje barn. Och om situationen blir ohanterlig riskerar det att gå ut över de lärandemål som finns i förskolan.

Med tanke på omfattningen av förskollärarbristen är obehörig personal givetvis en viktig avlastning i nuläget. Men ett bättre alternativ vore om fler ville bli förskollärare. Bara så kan man få ner barngruppernas storlek på lång sikt.

Det förutsätter att förskolan får det utrymme den förtjänar i den politiska debatten.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.