GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Kajsa Kettil: Förlust för Demokraterna drabbar även Europa

Om amerikanerna röstar fram Republikanerna i tisdagens mellanårsval får EU räkna med att öka stödet till Ukraina.
Kajsa KettilSkicka e-post
Ledarkrönika • Publicerad 7 november 2022
Kajsa Kettil
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Den tidigare presidenten Donald Trump vid ett kampanjmöte inför tisdagens mellanårsval.
Den tidigare presidenten Donald Trump vid ett kampanjmöte inför tisdagens mellanårsval.Foto: Rebecca Blackwell

”Vi har varit demokrater i hela livet. Min pappa var byggjobbare och jag växte upp med fackföreningsrörelsen. Men nu lutar jag åt Republikanerna. Jag funderade mycket under pandemin över varför vi amerikaner tar hand om resten av världen, men inte oss själva. Allting i USA är kamp i dag.”

Uttalandet kommer från Las Vegasbon Trevor Champion som i en intervju med DN:s korrespondent Karin Eriksson (6/11) beskriver hur han ser på samhällsutvecklingen. Han och hans meningsfränder kan mycket väl avgöra tisdagens val, och därmed den politik som blir märkbar även utanför landets gränser.

Att amerikansk politik får konsekvenser för resten av världen är ingen nyhet. Stormakten har i decennier axlat rollen som den storebror som hjälper svaga och läxar upp störiga småsyskon.

Och visst, inte ens storebror är felfri, men ingen kan blunda för att USA har en viktig roll genom att verka för fred, frihet och demokrati.

När landet backar från uppgiften får det konsekvenser, det blev smärtsamt tydligt under Donald Trumps tid som president. Nu var det plötsligt jaget före laget som gällde för den egofixerade ledaren. Joe Bidens knappa men rättvisa vinst fick sedan många – såväl i USA som i resten av världen – att andas ut. Men lättnaden kan ha varit tillfällig. För när amerikanerna på tisdagen går till val för att rösta om fördelningen av ledamöter i kongressens senat och representanthus, tyder mycket på att Demokraterna förlorar övertaget i någon av eller båda kamrarna.

”Om Trumpfalangen inom partiet får som den vill blir det sannolikt mindre pengar och försvarsmateriel till Ukraina framöver.”

Det är i sig illavarslande inför nästa presidentval om två år. Men det kan även få långtgående konsekvenser på kort sikt. Dessvärre gäller det också utrikespolitiken. För utan majoritet i kongressen blir det ännu svårare för Biden att driva Demokraternas politik. Republikansk dominans kan då leda till att USA backar från sitt internationella engagemang. Detta innefattar bland annat amerikanskt stöd till Ukraina.

Republikanerna är visserligen kluvet i frågan om hur stort ansvar USA ska ta för att stödja det invaderade Ukraina och få slut på kriget, men om Trumpfalangen inom partiet får som den vill blir det sannolikt mindre pengar och försvarsmateriel till Ukraina framöver.

Det är illavarslande av flera skäl. Ett av dem rör omfattningen av det amerikanska stödet. Enligt siffror från Kiel Institute for the World Economy från slutet av augusti var USA den i särklass största bidragsgivaren med nära 45 miljarder euro, vilket motsvarar 53 procent av det totala stödet. EU:s medlemsländer och institutioner pungade ut 28 miljarder, vilket motsvarar 33 procent av det totala stödet. I samband med att rapporten publicerades poängterade institutets forskningsledare Christoph Trebesc att de 28 miljarderna är en bråkdel av de 800 miljarder i lån och bidrag som avsattes för att minska pandemins effekter. ”Jag skulle säga att det är förvånansvärt lite med tanke på vad som står på spel” sade han till tidningen Politico (17/8).

Om USA minskar sitt stöd riskerar det alltså att få förödande följder för det invaderade Ukraina som slåss inte bara för sin – utan för allas – frihet. Anledningen till att omvärlden har kunnat imponeras av det ukrainska motståndet är inte enbart befolkningens mod och övertygelse, utan till stor del att bistånd har kommit utifrån.

Om Ukraina ska orka fortsätta mota bort Putins krigsmaskin måste stödet öka, inte minska. Ett litet ljus i mörkret här på hemmaplan är att regeringen snart väntas lägga fram förslag om stärkt bistånd till Ukraina, baserat på underlag från Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Inställningen är rimlig. Men tyvärr räcker inte svensk solidaritet.

Om det amerikanska mellanårsvalet innebär bantat stöd till Ukraina måste EU dra på sig ledartröjan. Och det snabbt.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.