Flytta Borås centralstation till Göta

Ledare Artikeln publicerades
Foto:Anders Robertsson

BT:s ledarsida föreslår att vi höjer blicken och bygger Borås centralstation för Götalandsbanan och regionaltrafiken vid Göta. På köpet slipper vi en hotade enorm miljönota för att tvingas ändra dragningen av Viskan.

När Gustav II Adolf på våren 1620 tog emot ett par av knallar som skickats till Stockholm för att protestera mot hur de blev mottagna runt om i Västsverige gav han dem svaret att antingen sluta med handeln eller att grunda en ny stad.

Det fick bli det senare, tänkte knallarna, och den byggdes runt det som i dag är Carolikyrkan.

Den stad som sedan växte upp hade textilfabrikerna invid Viskan som utgångspunkt.

Kring vad ska Borås snurra om 30 år, om 50 år?

Det kan och måste Borås invånare och politiker i hög grad ta ställning till redan nu.

BT:s ledarsida föreslår att vi höjer blicken, tänker större – och bygger vår nya centralstation för Götalandsbanan och regionaltrafiken vid Göta.

Ja, på Göta, söder om riksväg 40, nedanför regementet. Resonemanget kräver att vi tittar i backspegeln:

Alternativet med ett nytt sydligt stationsläge för Götalandsbanan förordade även Länsstyrelsen i Banverkets förstudie 2007. Då argumenterade Borås Stad för att behålla nuvarande stationsläge och dra Götalandsbanan i en lång ostnordostlig tunnel.

Ett år senare, i december 2008, la Borås Stad självt fram studien ”Staden och Järnvägen”. Men konsulterna var bakbundna då: ”En grundläggande utgångspunkt” från politikernas sida var att ”resecentrum ska placeras vid nuvarande stations läge”. Om detta ”råder en total politisk enighet”, löd slutsatsen.

Men när vi i dag talar med representanter för kommunen förklaras enigheten 2008 med att man ansåg sig tvungen att enas för att få fart på processen gentemot statsmakterna.

Ett halvår senare, i juni 2009, presenterade Banverket en rapport om ”stadspassage Borås” som ett konsultföretag i Stockholm arbetade fram.

Där noterade man att boråspolitikernas tänkta dragning inte klarade restidsmålet och att ”andra tidigare beslutade utredningsalternativ inte är belysta enligt Lag om byggande av Järnväg”.

I den rapporten såg man störst fördelar med en dragning med ett resecentrum precis norr om dagens station med en sannolikt 6 500 meter lång tunnel under högskolan som mynnar ut vid Brämhult.

Men precis som i kommunens förslag skulle detta kräva att Viskans vatten delvis leds om. Kommunens konsulter skrev att den dragning som stans politiker ville ha ”innebär att en omläggning av Viskan måste ske” genom en flytt av hela ån 150 meter västerut, vid Simonsland.

Banverkets konsulter följde upp problemet 2008 med kommentaren: ”Det finns dock en stor osäkerhet gällande bottensedimentet som troligen har en ganska hög halt av föroreningar från tidigare industriella utsläpp.”

Banverket valde 2008 att granska sex olika dragningar förbi Borås - däribland det man kallade ”Alternativ Gul” med ”stationsläge Göta”.

Om ”stationsläge Göta” skrev de:

”Fördelarna är att påverkan på stadens bebyggelse kan minimeras” och att ”hastigheten för tågen kan hållas relativt hög”. (Hastigheten är en nyckelfråga: Kravet från staten är att klara Göteborg-Stockholm på två timmar prick för tåg som inte stannar på vägen.)

Med stationsläge Göta skulle banan gå på en bro över Kust- till kust- och Viskadalsbanan och stationer för regionaltågen placeras alldeles intill.

Man såg två delalternativ:

- ett som från väster passerar genom Viared och i en båge som tillåter 200 kilometer i timmen går i en 3 000 meter lång tunnel under Lundaskog och Tullen. Efter stationsläget där Postnord har sin terminal i dag, invid Majorsgatan, skulle spåren i stort följa Kust- till kustbana mot Gånghester, antingen på broar eller i nedsänkt läge.

- ett som från väster kommer via Viareds flygfält och med en snävare båge går i en 1 000 meter lång tunnel under Tullen. Men hastigheten skulle då sänkas till 150 km/h och ge en ”försening” mot restidsmålet på upp till 37 sekunder.

Konsulterna såg här öppningarna för centrala Borås: ”Stora exploateringsytor frigörs vid det gamla spårområdet kring dagens befintliga station. En minskad barriäreffekt ger möjlighet till att bygga ihop staden”.

Men även för området kring en ”station Göta” såg man möjligheter: ”Ytterligare stora exploateringsytor frigörs (...). En blandning av bostäder, kontor och kommersiella lokaler kan byggas ihop med det planerade regementsområdet”.

De såg framför sig att lokal-/pendeltågen då också skulle få en extra hållplats vid det nuvarande stationsläget.

Givetvis ligger en station Göta illa till för den som vill gå från dagens centrum, det är 1,7 kilometer till Sandwalls plats.

Och ”Vyn mot stadens centrum” och mot Viskan är förstås sämre i Göta. Men det gäller för dagens stad. Hur ser den ut om 50 år?

”Två centrum skapas vilket bidrar till att staden delas upp och dras isär”, menade stockholmskonsulterna 2009. Men man såg också möjligheten att "skapa en ny kvartersstad” här och att kopplingen till dagens centrala delar ”kräver en stark exploatering”.

Har vi en helt ny ”höghusstad” runt Göta då?

När det gäller miljöpåverkan vinner station Göta klart: Tänkt stationsläge intill nuvarande ”medför omgrävning av Viskan, vilket innebär betydande miljöpåverkan”, skrev Banverkets experter. Bullerstörningarna tillkommer förstås.

Och så har vi kostnaden för att bygga: "Göta" bedömdes som billigast av alla utredda alternativ. Samhällsekonomiskt ansåg de station Göta jämförbart med dagens stationsläge.

I höstas gav Trafikverket konsultbolaget Cowi uppdraget i detalj utreda alternativen. Runt 30 experter gör jobbet, inom kort ska de börja granska miljökonsekvenserna kring Viskan till exempel. Till sommaren ska de ha ”finalalternativen” klara att presenteras inför en intensiv debatt i höst.

Redan om ett par veckor kommer Trafikverket meddela att man utesluter de alternativ som innebär dragning norr om Viaredssjön, en lättnad för många i Sandared som undrat. Men det utesluter inte stationsläge Göta, som dragningarna såg ut i studien från 2009.

Att välja att lägga Götalandsbanans station vid Göta vore förstås ett historiskt stort steg att ta, ett som på ett avgörande sätt skulle förändra stadsutvecklingen för Borås. Det skulle innebära risker – men också lyfta osynliga band som vi nog alla lägger på oss när vi betraktar staden och vad som är möjligt.

Det skulle kunna ge Borås ett snabbspår till att etablera en betydligt större stad, en med självförtroendet att etablera fler än en kärna.

Det svåra nu, 2015, är att siktet inte bara måste vara på år 2035, då tågen ska kunna börja rulla, utan lika mycket 50-100 år framåt. Däri ligger utmaningen, att redan nu se en stad som en annan generation ska ärva.

Visst känns station Göta i dag obekvämt långt bort för, säg, en pendlande högskolestudent. Men det finns spännande lösningar på det. Om det återkommer vi på ledarsidan i morgon, måndag.

Den som till slut avgör hur banan ska dras genom Borås är Trafikverkets generaldirektör och det sker i slutet av nästa år.

Oavsett om generaldirektören säger ”Göta” eller ”invid nuvarande station” är en sak fullkomligt klar: Borås och Sjuhärad är en stor vinnare.

Men inte bara för snabbheten till Göteborg och Stockholm, utan lika mycket för de raska ”spårvagnar” vi skulle kunna få med stationer i Fristad, i Sparsör, i Gånghester, i Målsryd, i Sjömarken, i Rydboholm, i Viskafors.

... och när vi ändå är i gång: Riksväg 40 bör också få en sydlig dragning. Den borde ha planerats redan när Vägverket började jobba med nya 27:an Viared-Kråkered. Visserligen är en stor del av trafiken på 40:an genom Borås lokal, en pulsåder som staden behöver, men likväl: det rimliga på sikt är att den snabba och tunga förbifartstrafiken rundar staden, av såväl miljöskäl som de möjligheter det ger till tätare stadsbyggande.

Det var inte länge sedan såväl Uppsala som Norrköping med framgång gjorde detsamma.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.