Fler skogsägare är bättre för naturen
Sverige har idag många enskilda skogsägare om man jämför med andra länder. Svenskar tycker inte bara om att vara i skog och mark utan har kunskaperna och geografiska förutsättningar för att ha en väldigt aktiv skogsindustri. Mycket av skogen är dock koncentrerad till några få resursstarka aktörer.
Det är dels privata bolag och organisationer som kyrkan. Men staten har också genom sina bolag stora skogsinnehav. De är resursstarka och har helt andra förutsättningar att köpa den skogsmark som säljs. Med centraliseringen kommer ägarna längre ifrån den natur de förvaltar och landsbygdens lokala skogsindustrier slås ihop till några få orter dit virket fraktas.
Effektiviteten går inte att ta miste på. Men när det gäller ägande finns det mycket som talar för att det borde spridas på fler. Sveriges 300 000 enskilda skogsägare borde bli fler.
Landets största skogsägare är det statligt ägda Sveaskog som har 14 procent av all produktiv skogsmark. Moderaterna föreslår en plan som presenterades i veckan på hur man kan sälja av 20 procent av Sveaskogs innehav utspritt över en tioårsperiod.
Tidigare försäljningar av statlig skog har ofta vunnits av andra stora aktörer inom industrin. Idén bakom försäljningen är dock att skogen ska styckas upp till små fastigheter och endast säljas till enskilda personer. Ingen får köpa mer än en av egendomarna och ska primärt säljas till människor som bor nära skogen som säljs.
”Fler och mindre skogsägare öppnare upp för mer variation i landskapet. Enskilda har en annan förutsättning för att bry sig om livet i skogen än bolagen.”
Staten har själv ett särskilt ansvar för att uppnå de nationella målen om att skydda skog från avverkning och stärka skogens biologiska mångfald. Men för privata ägare har det hittills används alldeles för mycket tvingande åtgärder såsom avverkningsförbud. Äganderätten betyder att det är upp till brukarna att själva bestämma vad som är bäst för skogen som de äger.
Fler och mindre skogsägare öppnare upp för mer variation i landskapet. Enskilda har en annan förutsättning för att bry sig om livet i skogen än bolagen. Det finns mycket på horisonten inom skogsbruket för att komma ifrån den nu dominerande monokulturen av tall. Gallrar man träd som är gamla och låta andra delar av skogen växa vidare mår djurlivet bättre. Med flera träd kvar vid avverkning skadas dock intäkterna avsevärt. Skogsmaskinerna har svårare att komma fram och man behöver göra det oftare än idag. Mindre maskiner kanske inte är aktuella för stora bolag men med rätt ägare kan det vara det.
Med en variation av trädslag på egendomarna blir avkastningen mindre än om man satsar på sådant som snabbväxande gran eller tall. Men djur- och svamptillgången för de som vill besöka sina ägor för jakt eller svampplockande blir desto bättre. Mycket går att göra men det kräver att eldsjälar som är intresserade av att aktivt vårda sin skog också ges tillfälle att äga mark.
