GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Kajsa Kettil: Fler män och kvinnor måste rada upp sig för riket

När försvaret ska växa måste kraven på värnpliktiga anpassas – ja rentav sänkas.
Kajsa KettilSkicka e-post
Ledare • Publicerad 21 januari 2023 • Uppdaterad 21 januari 2023
Kajsa Kettil
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
I augusti förra året startade cirka 150 unga män och kvinnor sin militära utbildning på det nya Dalregementet i Falun. De kommer att följas av många fler på regementen runtom i landet.
I augusti förra året startade cirka 150 unga män och kvinnor sin militära utbildning på det nya Dalregementet i Falun. De kommer att följas av många fler på regementen runtom i landet.Foto: Ulf Palm/TT

Det är sällan ledarsidan förespråkar sänkta krav i allmänhet. Inom de flesta områden tjänar både samhället och enskilda personer i längden – och utnyttjar skattemedel på effektivast möjliga sätt – på att ha höga krav på exempelvis elevers kunskap samt vid rekrytering av blivande lärare och poliser. När antagningskrav sänks i hopp om att öka antalet sökande, vilket de senaste åren omfattar såväl lärar- som polisutbildningen, kan det få motsatt effekt; om personer utan rätt kompetens söker sig till dessa branscher riskerar det att drabba elevers framtida inlärning och tryggheten i samhället. Dessutom kan det starta en negativ spiral om lägre antagningskrav sänker yrkenas status, håller nere löner och skrämmer bort talanger.

Detsamma har gällt försvaret. Rikets säkerhet berör oss alla, och det är milt uttryckt viktigt att Sverige försvaras av riktigt duktiga män och kvinnor. Därför har Plikt- och prövningsverket prioriterat skarpa hjärnor och god fysik vid mönstring. Men nu kommer signaler om att det blir svårt att fylla platserna med nuvarande krav när årets 6 000 värnpliktiga successivt ska växa till 10 000 per år.

På den positiva sidan finns faktumet att allt fler unga vill göra lumpen. Kriget i Ukraina och Sveriges kommande Natomedlemskap har lyfts fram som bidragande orsaker. Det borde alltså gå lätt att hitta ungdomar som är motiverade att rycka in. Men tyvärr har det visat sig att många värnpliktiga ser utbildningen som en bra grej att ha i sitt cv snarare än som ett första steg mot en karriär som yrkesmilitär.

I höstas uppmärksammades en kommande studie från Försvarshögskolan som pekar på att färre söker sig till det treåriga officersprogrammet (SR 17/10-22). Och bland sökande som beviljats en studieplats har ovanligt många tackat nej.

I veckan berättade Försvarsmakten att det är svårt att få värnpliktiga att stanna även för att jobba som exempelvis soldater och gruppbefäl. ÖB Micael Bydén beskriver de värnpliktiga som fantastiska men överkvalificerade (SR 17/1).

Enligt Plikt- och prövningsverkets undersökningar går många av dessa i stället till universitetsutbildningar.

”På den positiva sidan finns faktumet att allt fler unga vill göra lumpen.”

Till saken hör att de psykiska och fysiska kraven vid mönstring höjdes under de år då det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde var lugnt och Sverige därför fokuserade på internationella insatser. Det var rätt prioriterat. På samma sätt bör antagningskraven nu justeras så att Försvarsmakten fylls på med tillräckligt många personer med tillräckligt hög kompetens. Ingen olämplig ska passera nålsögat, men om ett något större spann av begåvning och fysiska förutsättningar accepteras lär det bli lättare att fylla platserna på olika nivåer efter lumpen.

Lyckligtvis är en bred majoritet i riksdagen överens om att den nya säkerhetsordning som råder efter Rysslands invasion kräver att hela totalförsvaret växer. Förra veckan togs beslut om ett första steg att återaktivera civilplikten inom räddningstjänsten. Mellan 1500 och 2000 brandmän ska utbildas för att kunna bli krigsplacerade och utföra sitt jobb i krig.

Om även det militära försvaret ska kunna rusta upp måste fler unga män och kvinnor se en framtid som exempelvis soldater.

För att skydda Sverige behövs både bredd och spets.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.