Fel att styra bostadsort

Storstadsförorterna anförs ofta som belysande exempel på att integrationspolitiken har misslyckats. I det allmänna medvetandet och i den politiska retoriken utgör Rinkeby i Stockholm, Rosengård i Malmö och Bergsjön i Göteborg symboler för hur saker och ting inte ska vara.

Ledare • Publicerad 14 december 2009

Men ny forskning ställer denna världsbild på ända. Tvärtemot vad många tror står segregation inte alltid i motsatsförhållande till integration. Segregation kan istället utgöra en förutsättning för integration. Det menar i alla fall nationalekonomerna Oskar Nordström Skans och Olof Åslund vid Uppsala universitet i en ny SNS-rapport.

Lika orimliga som tankegångarna verkar vid en första anblick, lika rimliga känns de när man tänkt igenom dem. De två nationalekonomerna menar att förklaringen till att nyanlända invandrare söker sig till sina landsmän är att de bland dessa har störst möjlighet att etablera sig i det nya landet. Från individens synpunkt är det helt enkelt rationellt att söka sig till den egna gruppen.

Kungstanken är alltså att nyanlända genom gemensamma erfarenheter, gemensam kultur och gemensamt språk snabbare kan knyta och etablera sociala kontakter i det nya landet. Genom dessa kontakter kan i sin tur arbetstillfällen förmedlas och erfarenheter utbytas om hur Sverige fungerar. I dessa sammanhang utgör kulturella och religiösa institutioner en nödvändig social infrastruktur. Utifrån en självvald segregation kan steget in i det svenska samhället på detta sätt helt enkelt bli enklare.

Men vad betyder egentligen dessa forskningsresultat? Sverige har ju trots allt en bedrövlig integrationspolitik som gör sig påmind i såväl storstädernas förorter som på andra håll runtom i landet. Låg sysselsättningsgrad, dåliga boendeförhållanden och stor fattigdom har tyvärr blivit självklarheter som förknippas med att vara nyanländ svensk.

Svaret är att integrationspolitiken måste inrikta sig på helt andra frågor än var nyanlända svenskar väljer att bosätta sig. Problemen i storstädernas förorter utgör inga problem i sig, utan är bara symptom på helt andra problem i samhället.

Integrationspolitikens misslyckande ska alltså ses som ett resultat av en misslyckad arbetsmarknadspolitik och inte en misslyckad bostadspolitik. Arbetsmarknadens villkor med låg rörlighet och höga ingångslöner gör det svårt för alla svaga grupper att slå sig fram och skaffa sig en förvärvsinkomst.

Samma mekanismer som håller ungdomar ute från arbetsmarknaden stänger också ute de nyanlända svenskarna. Det är här som politiken måste förändras för att integrationen ska bli bättre.

Ledarredaktionen

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.