Anela Murguz: Fel att lätta amorteringskravet
Inför valet 2022 lovade Moderaterna att de kommer att pausa amorteringskravet om de vinner valet. Så blev det inte. Kort tid därpå fick finansminister Elisabeth Svantesson (M) backa från löftet på grund av den höga inflationen.
Men inte ens när inflationen avtog gick regeringen fram med förslaget om ett pausat amorteringskrav, utan hänvisade i stället till andra åtgärder som har syftat till att stötta hushållen.
Bekvämt nog tillsatte regeringen däremot en utredning av amorteringskravet. Slutresultatet väntas presenteras i början av november, men redan under den gångna helgen gav regeringens utredare John Hassler, professor i makroekonomi, en hint om att det kan bli lättade amorteringskrav.
I dag måste den som lånar mellan 50 och 70 procent av bostadens värde amortera 1 procent av det totala lånebeloppet per år. För den som lånar över 70 procent av bostadens värde är det motsvarade 2 procent som gäller, och ytterligare en procentenhet om lånet är 4,5 gånger större än inkomsten före skatt.
”Är det vad som bör göras med tanke på att Sverige är ett av de länder med högst skuldsättning per invånare i hela EU?”
Regeringens utredare menar att regeln fyllde en viss funktion i den tid då den tillkom – då räntorna var låga och aktiviteten på bostadsmarknaden detsamma, men att amorteringskravet i princip spelat ut sin egen roll i dagens ekonomiska läge. Bland annat hindrar det personer med lite kapital från att ta sig in på bostadsmarknaden.
Visst. Lättade amorteringskrav skulle sannolikt få fart på bostadsmarknaden igen och göra den tillgänglig för fler. Men är det vad som bör göras med tanke på att Sverige är ett av de länder med högst skuldsättning per invånare i hela EU?
John Hassler menar att det har funnits ett överdrivet fokus på hushållens skulder, samt att dessa inte har någon påverkan på den finansiella stabiliteten i stort. Men skulderna har inte varit helt oproblematiska; till exempel har Riksbanken varit något bakbunden av att hushållen är för högt belånade när inflationen var som mest påtaglig.
Därtill fyller amorteringskraven en viktig funktion i att det sänder signalen att hushållen behöver planera för att betala tillbaka sina lån. Det finns också en logik i att vara mer restriktiv mot de hushåll som riskerar att belåna sig för mycket. Dessutom finns det redan i dag undantag till amorteringskraven.
Att Sverige befinner sig in i en lågkonjunktur förändrar inte det faktum att hushållen bör sträva efter att betala tillbaka sina bostadslån. Den målsättningen bör kvarstå medan regeringen klurar på andra, mer ansvarsfulla sätt att få igång den svenska ekonomin på.
