Faran med utbildning

Vid en första anblick kan argumenten för en svensk imamutbildning låta väldigt övertygande.

Ledare • Publicerad 5 februari 2008

För varför skulle inte staten bekosta imamers utbildning om de förser Svenska kyrkan med präster? Och skulle inte en sådan utbildning minska risken för radikalisering i landets moskéer? Ett flertal av de imamer som idag verkar runt om i landet har ju fått sin utbildning i ett muslimskt land och saknar kunskaper om det svenska språket och den svenska kulturen.

Svaren på frågorna kan synas enkla, men är det inte. Dessutom förekommer det felaktigheter i debatten. Högskoleminister Lars Leijonborg lät exempelvis i gårdagens Svenska Dagbladet påskina att det var en rättvisefråga att staten skulle utbilda imamer såväl som präster. Men svenska staten utbildar inga präster. Inom universitetsväsendet bedrivs en konfessionslös, teologisk utbildning men för att bli präst måste studenten läsa vidare vid pastoralinstituten i Svenska kyrkans regi.

Staten ägnar sig alltså inte åt konfessionell utbildning i religiösa frågor och skall inte heller göra det. Även muslimska organisationer motsätter sig naturligt nog detta. Företrädare för Stockholms moské och studieförbundet Ibn Rushd anser att de muslimska organisationerna själva skall stå för den delen. Inom islam välkomnas traditionellt sett heller ingen historiekritisk granskning av Koranen. Därför hör undervisningen inte heller hemma inom akademin.

Däremot finns det ett behov av kunskap om det svenska samhället och om svensk lagstiftning, historia och kultur. Men inte heller en sådan utbildning hör hemma på universitetsnivå, snarare inom studieförbund, vuxenutbildning eller folkhögskola. Då kan ansvaret mycket väl hamna på kommunal nivå.

Frågan om en svensk imamutbildning är inte ny. Som socialantropologen fil. dr. Aje Carlbom visat har det tidigare främst varit fundamentalistiska intressen som varit pådrivande i frågan. Utredningen om en svensk imamutbildning som snart tillsätts måste därför ge akt på vilka intressen som är med och utformar den. Det ankommer både på regeringen och muslimska organisationer att verka för ökad integration. Förbättrade kunskaper om det svenska samhället för imamer borde vara ett steg i rätt riktning.

Ledarredaktionen

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.