EU-pakt måste ta asylrätten på allvar
Igår var det första dagen på jobbet för den nya EU-kommissionen. Den som tidigt får mycket att göra är Sveriges bidrag, före detta arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. På henne ligger uppgiften att snarast möjligt få till vad som på unionsspråk brukar kallas för en ”pakt” om migrationen. Vis av andras erfarenhet vet Johansson vid det här laget att det inte kommer att bli en enkel uppgift.
Det är dock glädjande att Johansson säger sig ha ”en idé” om vad som ska göras. Dessutom är hon hoppfull, ett stämningsläge som är välkommet att uppmärksamma. Det hon i en intervju med TT i helgen nämner som något mer handfast är att hon upplever att det finns ett ”momentum” i och med att flera länder sägs vara beredda att inta nya positioner.
Så ja, det låter bra och det låter som att det kanske, kanske finns en möjlighet till en överenskommelse som alla 27 medlemsländer kan leva med. Men parallellt med förväntningarna på att den önskvärda enigheten ska uppstå, finns också tvivlen och rentav rädslan för vad en sådan överenskommelse kan komma att bestå av.
Om de flyktingnegativa krafterna får dominera, med syftet att göra gränserna så svåra som möjligt att korsa, och som därmed sätter asylrätten på undantag, då är en enad union inget att sträva efter.