GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Anela Murguz: EU behöver bli större – inte skapa ännu en vänthall

Efter år av skepsis är det ett styrkebesked att EU återigen talar om utvidgningsprocesser.
Anela MurguzSkicka e-post
Ledare • Publicerad 22 juni 2022
Anela Murguz
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Frankrikes president Emmanuel Macron skakar hand med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj under ett besök i Kiev, Ukraina i förra veckan.
Frankrikes president Emmanuel Macron skakar hand med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj under ett besök i Kiev, Ukraina i förra veckan.Foto: Natacha Pisarenko

När den liberala debattören och tidigare Europaparlamentarikern Jasenko Selimovic för snart ett år sedan i en essä i nätmagasinet Smedjan (2/7 2021) skrev att en fortsatt utvidgning av EU i själva verket rymmer ”möjligheten för unionen att återfå både sin attraktionskraft och sitt syfte” kändes det – ärligt talat – avlägset.

Då hade EU länge kantats av en skepsis mot att utvidga unionen (underförstått österut). Att välkomna länder som Bulgarien och Rumänien ansågs ha gått för snabbt. Problem med korruption och brottslighet bestod. Och populistiska krafter, som under 10-talet gjorde stora framgångar i europeiska val, såg sin chans att erbjuda motstånd. Därtill skadades det europeiska självförtroendet något oerhört när Storbritannien valde att träda ur EU.

”Det skulle vara startskottet för Ukrainas väg till unionen, men det är långt ifrån självklart att det blir slutdestinationen.”

Men den som har oroat sig över tiggeri, stöldligor och östeuropeiska gästarbetare som ”tar jobben” har under våren blivit påmind om att krig är dyrare. Selimovics poäng var då, med utgångspunkt i den förhalade utvidgningsprocessen på västra Balkan, att fortsatt utvidgning av EU skulle leda till fred och stabilitet på hela kontinenten. Och att det inte är en slump att Ryssland, men även Kina, stärker sitt inflytande i länder som Serbien och Montenegro där tröttheten inför västs långa och krångliga processer börjar bre ut sig.

Tyvärr behövdes det bara ett fullskaligt krig i Ukraina för att även EU skulle komma fram till en liknande slutsats. I dagarna väntas ett EU-beslut om Ukraina ska få kandidatstatus. Hittills har EU-kommissionen – liksom Sverige, Frankrike, Tyskland och Italien för att nämna några exempel – ställt sig positiva till det. Dessutom vill flera medlemsländer att även Bosnien-Hercegovina tilldelas kandidatstatus.

Det skulle vara startskottet för Ukrainas väg mot unionen, men det är långt ifrån självklart att det blir slutdestinationen. Turkiet har varit ett kandidatland i 23 års tid och Nordmakedonien bytte namn på landet utan att det renderade i några framsteg för själva processen. I stället har landet mött på nya invändningar från andra medlemsländer.

Utrikesminister Ann Linde (S) intervjuas efter EU-nämndens möte i riksdagshuset där hon meddelade att Sverige säger ja till kandidatlandstatus för både Ukraina och Moldavien. Sedan kommer det att följa villkor innan man kan börja sätta igång förhandlingar.
Utrikesminister Ann Linde (S) intervjuas efter EU-nämndens möte i riksdagshuset där hon meddelade att Sverige säger ja till kandidatlandstatus för både Ukraina och Moldavien. Sedan kommer det att följa villkor innan man kan börja sätta igång förhandlingar.Foto: Jessica Gow/TT

Samtidigt är det viktigt att EU inte tummar på sina principer, och därmed ställer lägre krav på de som vill bli medlemmar i EU. Just problemen med internationella stöldligor och tiggeri, men även korruption och demokratifrågor som bäst illustreras av utvecklingen i Ungern, visar att det är nödvändigt att ställa krav på nya potentiella medlemmar.

Tidigare i våras lanserade den franske presidenten Emmanuel Macron ett slags mellansteg, där länder som delar EU:s värdebas kan välkomnas i en ny organisation som samarbetar kring frågor om säkerhet, energi, transport, infrastruktur och så vidare.

Det skulle kunna vara en lämplig samlingspunkt för länder som vill bli medlemmar, men av olika skäl inte kan bli det än. Samtidigt skulle en sådan konstellation inte förutsätta ett EU-medlemskap och även välkomna länder som lämnat unionen.

Men beskedet kom med reservationen att det kan ta lång tid innan Ukraina blir fullvärdiga medlemmar av EU. Sedan dess har Macron, liksom Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, fått kritik för att ha varit tvetydiga i sitt stöd till Ukraina. Det illustrerar bäst varför de europeiska storledarna borde förvalta EU – inte skapa ännu en vänthall in till den europeiska gemenskapen som ett antal länder i öst uppenbarligen vill vara en del av.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.