Anela Murguz: Ett problem att fler inte orkar jobba till pensionen
Det var i en intervju i Dagens Nyheter 2012 som den tidigare statsministern Fredrik Reinfeldt resonerade kring pensionsåldern. Eftersom människor lever längre kan de som kan och vill behöva ställa in sig på att jobba mer, och angav 75 år som ett riktmärke.
Trots att det var ett löst resonemang fick uttalandet massiva reaktioner och tolkades som ett konkret förslag på höjd pensionsålder som skulle gälla alla på arbetsmarknaden. Själva tanken att jobba längre än vad man gör i dagsläget var också kontroversiellt, men har förändrats i takt med att fler insett att det kommer vara nödvändigt för att bära alla de samhällskostnader som kommer av att människor lever längre än förr.
Det är även viktigt för den enskilde. Den som kan, vill och orkar ska förstås inte hindras från att jobba längre. Det vore rent slöseri när dessa personer i stället skulle kunna vara en tillgång för många verksamheter.
Det är dock ett samhällsproblem att det finns många som upplever att de inte orkar jobba till dagens pensionsålder. En ny rapport från Arbetsmiljöverket visar att 12 procent av dem mellan 50 och 64 år inte tror att de kommer orka jobba till den ordinarie pensionsåldern. Det är fler än tidigare, vilket oroar myndigheten.
”Jämställdhetsdebatten kan inte enbart fokusera på den ”duktiga flickan”.”
De överrepresenterade finns bland utbildningsyrken, vård, omsorg och i byggbranschen – samtliga mer fysiskt krävande än andra yrken. Och fler kvinnor än män uppger att de inte kommer orka jobba hela arbetslivet.
Det är intressant med tanke på den kunskap som redan finns. Till exempel är kvinnor utan akademisk examen den enda grupp i samhället vars medellivslängd inte ökar. Dessa kvinnor finns inte sällan inom exempelvis äldreomsorgen där arbetsmiljön är tuff. Men även en sjuksköterska och en lärare står inför stress och press, trots att de har en akademisk examen.
Att många kvinnodominerade yrken har sämre arbetsvillkor, tillsammans med det faktum att kvinnor i högre utsträckning tar ansvar för det obetalda hushållsarbetet, har lett till att fler kvinnor sjukskrivs för bland annat utmattning. Det är lätt att glömma när jämställdhetsdebatten i hög utsträckning präglas av kvinnors dominans i exempelvis den högre utbildningen.
Men som Linnea Henriksson sjunger i Så mycket bättre-tolkningen Småtjejer; så länge en kvinna är bunden är ingen av oss fri. Jämställdhetsdebatten kan inte enbart fokusera på den ”duktiga flickan”, alltså begreppet som blivit en nidbild av den högutbildade kvinnan som bränns ut av alla prestationskrav snarare än att hon blir utmattad av ett fysiskt krävande jobb. Diskussionen får inte heller fastna vid de framgångar som skett på flera jämställdhetsområden, utan måste även ta hänsyn till den grupp kvinnor som riskerar att leva ett kortare liv på grund av det yrke de valt.
