Ett plågsamt arv
På senare tid har dock Obamas popularitetssiffror sjunkit. Om sjukförsäkringsreformen går igenom Kongressens båda kamrer skulle tilltron och opinionssiffrorna stärkas betydligt. Däremot ifrågasätts USA:s engagemang i Afghanistan av allt fler. Beslutet om en truppförstärkning på 30.000 man var inte oväntat men innebär att presidenten får söka stöd hos republikanerna.
Obama ärvde två krig. Han valde att trappa ned insatsen i Irak och lägga tyngdpunkten på Afghanistan. Tanken är att en häftig truppförstärkning i Afghanistan – de amerikanska styrkorna lär uppgå till 100.000 man i maj nästa år – ska följas av ett tillbakadragande före mandatperiodens slut.
Det finns dock inga garantier för att USA kommer att vara ute ur Afghanistan år 2014. Utvecklingen i det av krig och konflikter sönderslitna landet pekar i en helt annan riktning. Afghanistan är genomkorrumperat. President Hamid Karzai omvaldes med hjälp av omfattande valfusk. I takt med att främst USA sänt nya soldater har istället talibanerna flyttat fram positionerna.
USA och dess allierade i "Operation Enduring Freedom" har misslyckats kapitalt i kampen om att vinna själarna. När bybor ute i de avlägsna provinserna ser talibanerna som ett bättre alternativ än demokrati och hjälp från väst, är det omöjligt att vinna kriget.
Ett krig som dessutom blir allt mindre populärt på hemmaplan. Afghanistaninsatsen kostar 3,4 miljarder dollar per månad, ungefär en halv svensk försvarsbudget, och har hittills kostat mer än 900 unga amerikaner livet. Och stärker det verkligen säkerheten i USA?
Trots detta vore det fel av USA och ISAF att lämna afghanerna i sticket. Det är rätt att bekämpa talibanernas ondskefulla styre. Men för att stoppa nyrekryteringen av terrorister och slå tillbaka nätverket al-Qaida krävs bättre samarbete med likaledes det svaga Pakistan. Dessutom måste man vinna folkets förtroende.
USA gör nog klokt i att byta taktik och satsa mer på mjuk makt. Frågan är om de kommer att lyckas där britter och ryssar fått blåsa till reträtt? Och om Obama i framtiden lär uppfattas som en freds- eller krigspresident?
Ledarredaktionen