Ett ögonblick i världens fokus

Rimligen är det amerikanska mest överensstämmande med verkligheten. Ty Sverige är ett litet land och alls ingen stormakt, varken politiskt, socialt eller moraliskt.

Vi gör dock rätt i många avseenden – i tisdags öppnade vi våra gränser och armar för syriska flyktingar – och vi kan en hel del som är värt att kunna. Barack Obama berömde vår ”robusta marknadsekonomi” och våra teknologiska framgångar när det gäller att ställa om vår energianvändning.

Artigt, men äkta.

Även om orden ”Sweden is a great country” alltid ingår i amerikanska turisters bagage, så stämmer det ju likafullt överens med verkligheten. Men sällan eller aldrig är världens bild av oss och vår självuppfattning densamma.

Kanske var det därför ett välbehövligt perspektivskifte som Obama hade tagit med sig på resan när han berömde satsningar på forskning och utbildning. Rynkorna kring statsminister Fredrik Reinfeldts ögon slätades ut när den amerikanske presidenten också uppmärksammade att det politiska klimatet i Sverige i hans ögon framstod som öppet och tillåtande, och att såväl regering som opposition verkade för samma sak – för Sveriges bästa.

Hörde Stefan Löfven på?

Så även om det amerikanska presidentbesöket bara var en hållplats på vägen till Putin, var det ändå en lyckad landning. Barack Obama kunde ge svar på den omfattande kritiken för Snowdenaffären och för stormaktens övervakningsdoktriner. Ofta är det de länder som gnäller mycket som har mest nytta av resultatet.

Inte minst Sverige.

Vad som är sant i den stora världen är däremot, uttryckt med Obamas egna ord som så att ”? så fort något dåligt händer är den första frågan: Vad tänker USA göra?”.

Så ser dilemmat ut för Barack Obama just nu. Han får kritik om han inte gör något och han får minst lika mycket kritik om han gör vad han planerar, att med vapenmakt slå till mot Syrien och den kemvapenanvändande diktatorn Bashar Al-Assad.

Fredrik Reinfeldt bröt i det läget in i fråga-svar-växlingarna med ett viktigt och mycket svenskt påpekande: ”Detta lilla land kommer alltid att säga: Låt oss ställa vårt hopp till Förenta Nationerna”.

Vad skulle han mer ha sagt?

Något om att det vore viktigare att USA stänger Guantanamo snabbt och helst igår, och att USA ska skaffa sig ett universellt och allomfattande socialförsäkringssystem innan man skickar kryssningsmissiler mot diktatorer som mördar sitt eget folk – män, kvinnor och barn – i parti och minut?

Låt oss hoppas att de istället snackade hockey eller basket under middagen. För Sveriges skull.