En givande tanke
Under 2009 uppgår insamlingarna till 5,2 miljarder kronor, vilket är 200 miljoner mer än förra året. Det är mycket pengar och visar återigen det utbredda ideella engagemanget i välfärdsstaten Sverige.
En stor offentlig sektor, världens näst högsta skattetryck och bland de största bistånden i världen per person hindrar inte att svenskarna också är goda givare. Onekligen något att glädjas åt i juletid.
Det är inte de uppmärksammade TV-galorna – som blir allt fler – som drar in de största pengarna. Givandet går heller inte hand i hand med hög inkomst eller storstad. Nej det är det veckovisa givandet ute i kyrkornas församlingar i små orter som utgör grundstommen, och det är de äldre, ofta med knappa marginaler, som ger mest.
Om riksdagen införde avdragsrätt för gåvor till ideella ändamål skulle givandet sannolikt bli ännu större, särskilt gåvor från företag. Av de drygt fem miljarderna står nämligen privatpersoner för hela 95 procent. Avdraget borde få nog så stor effekt hos företag som hos privatpersoner, troligtvis större.
Enligt en opinionsundersökning anser för övrigt 60 procent av de tillfrågade att det bör införas avdragsrätt (Dagen 10/11). 30 procent uppger att de skulle börja skänka pengar eller ge mer om det gavs utrymme att göra avdrag på skatten.
Avdragsrätten borde inte innebära några större samhällsekonomiska förluster. Effekterna kan snarare tänkas gå i motsatt riktning då fler anhöriga, idrottsledare och engagerade i socialt arbete kan få betalt för insatsen.
Omfattningen av det oavlönade arbetet lyfts inte så ofta fram, men att anhöriga står för tvåtredjedelar av vårdinsatserna inom äldreomsorgen säger oss något om dess betydelse.
Inte så att mer pengar till det ideella innebär fler arbetstimmar, men det skulle medföra större rättvisa för dem som jobbar i det tysta och att ett nödvändigt komplement till det offentliga uppmärksammas.
Kanske kan ett avdrag också behövas med tanke på Svenska kyrkans medlemstapp? Medlemmarnas åldersstruktur talar inte till Svenska kyrkans fördel. Det dör fler än som döps in i kyrkan. Färre givare i kyrkbänkarna medför mindre pengar till insamlingarna.
Under julhelgen lär dock bössorna fyllas på nytt och skänka glädje åt de utsatta, en del av julens budskap.
Ledarredaktionen
