Anela Murguz: En bra skola börjar med en behörig lärare
Tranemo är bäst i klassen när det kommer till lärarbehörighet. Med sina 80,1 procent ligger kommunen nästan tio procentenheter över rikssnittet som är 70,8 procent.
I övriga Sjuhäradskommuner ligger lärarbehörigheten på omkring 70 procent. Sämst är siffran i Borås där lärarbehörigheten är 66 procent. Någon större katastrof är det inte med tanke på att det råder lärarbrist, men kommunerna borde fråga sig vad Tranemo gör som de inte lyckas med.
Svaret finns i förra veckans intervju med Julio Garcia Atterström, skolchef i Tranemo kommun (BT 5/4). Där framgår att den politiska styrningen i allra högsta grad är viktig för skolan. Bland annat är många skolpolitiker kunniga i utbildningsfrågor. Flera är själva lärare. En annan fördel som lyfts fram är att beslutsprocessen är kortare i en mindre kommun som Tranemo.
Spelar det någon roll om det är en behörig eller obehörig lärare då? Självklart. Lärarlegitimationen infördes år 2011 för att höja både lärarkårens status och kvaliteten på undervisningen. Men att begreppen behörig/obehörig lärare fortfarande lever kvar visar att införandet av lärarlegitimation inte var tillräckligt. För i vilka andra yrkesgrupper gör man en åtskillnad mellan behörig och obehörig personal? Och vem skulle exempelvis låta sig vårdas eller behandlas av en obehörig läkare eller psykolog? Att det överhuvudtaget finns något som heter obehörig lärare är således ett problem.
”Det finns fortfarande ett strukturellt problem kring behörigheten som man måste ta itu med om lärarbristen ska bli mindre.”
Att det ser ut på det viset grundar sig förstås i lärarbristen. Enligt de senaste siffrorna från Skolverket beräknas 12 000 lärare saknas fram till år 2035. Men lärarfacken menar att det kan vara betydligt högre siffror eftersom Skolverket räknar in obehöriga lärare i sin prognos. Utgår man från behöriga lärare handlar det snarare om 37 000 lärare under detta tidsspann, enligt facket.
Men det handlar inte enbart om att det är svårt att få tag på behöriga lärare. För två år sedan uppmärksammades exempelvis hur personer med lärarexamen aktivt valdes bort i rekryteringsprocesser till förmån för personer utan lärarutbildning – helt enkelt för att det är billigare för skolor anställa dessa. Det finns förstås flera exempel på obehörig personal som efter ett vikariat eller under pågående anställning vid en skola vidareutbildat sig till lärare, men det finns fortfarande ett strukturellt problem kring behörigheten som man måste ta itu med om lärarbristen ska bli mindre.
För om pengarna är viktigare – även om det går ut över lärare och elever – är det inte särskilt konstigt att alldeles för få personer vill utbilda sig till lärare.
