Elda hellre på klimatomställningen

Det eskalerade våldet är uteslutande de protesterandes ansvar. Under söndagseftermiddagen kom beskedet att den omfattande skadegörelsen och våldet nu lett till det första dödsfallet, vid en vägspärr som de gula västarna satt upp i Arles.

Än så länge är omständigheterna oklara, men en sak måste vara glasklar där såväl som här: Staten kan aldrig stå overksam när ”gatans parlament” försöker göra de beslut om intet som de folkvalda har den konstitutionella rätten att fatta.

Att protesterna i bland annat Paris också handlar om protester mot den politik som president Emmanuel Macron och hans parti La Republique en marche står för, gör inte heller att våldet kan anses vara ett legitimt inslag i process där ”underifrånperspektivet” kräver överhanden och tolkningsföreträdet.

Men dagens franska protester hamnar också i konflikt med det som den stora FN-konferensen i polska Katowice kämpar med – den accelererande temperaturhöjningen i atmosfären.

Användandet av fossila bränslen är en ödesfråga. Avgörande för framtiden är att sådana i nu- och närtid blir dyrare att använda sig av, så att exempelvis dagens fordonsflotta snabbare byts ut mot en vars motorer körs på andra drivmedel. En forcerad konvertering innebär också ett incitament för vetenskap, industri och marknad att prioritera nya lösningar och nya innovationer. Det gäller att få samhället att brinna för en klimatomställning, inte att bränna andras nya bilar i protest mot att den egna, äldre riskerar att bli för dyr att köra.

Men omställningen blir inte enkel. Den kommer att kräva en smärtsam omvärdering av vad som är viktigt och vad som måste prioriteras bort. Den nödvändiga prishöjningen på fossila bränslen kommer att slå olika i samhället. För somliga kommer det att bli hart när omöjligt att hantera det minskade utrymmet i plånboken som höjda bränslepriset innebär på egen hand.

Därför är det viktigt att exempelvis barnfamiljen med låga inkomster, landsbygdsboende med stora avstånd eller för den delen den som nyligen köpt en ny bil på de premisser som då gällde för att vara miljö- och klimatanpassade inte lämnas ensam med sitt klimatansvar; här måste staten ta ett övergripande och utjämnande ansvar. Sverige har väsentligt bättre förutsättningar än exempelvis Frankrike för att genomföra en grön skatteväxling värd namnet.

Vi lever i en ny tid med nya hot. Därmed måste också synen på vad som ingår i statens kärna omvärderas i takt med utmaningarna. Klimatförändringarna är en ödesfråga och av ett sådant slag att oavsett om vi föredrar en liten nattväktarstat eller en stor välfärdsstat så måste staten se till att samhället – som helhet och i alla dess beståndsdelar – klarar av omställningen såväl politiskt som socialt.

Vi vet klimatmålet. Nu måste vi tala mer om hur vi tillsammans ska hjälpas åt att komma dit.