GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Stefan Eklund: Skrämmande likheter mellan Putin och Stalin

Att jämföra Putin och Stalin är nödvändigt för att förstå det ryska anfallskriget.
Stefan EklundSkicka e-post
Ledarkrönika • Publicerad 19 mars 2022
Stefan Eklund
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Putin och Stalin som statyetter i en rysk souvenirbutik i St. Petersburg. ”Båda kan betecknas som tyranner”, skriver BT:s chefredaktör Stefan Eklund.
Putin och Stalin som statyetter i en rysk souvenirbutik i St. Petersburg. ”Båda kan betecknas som tyranner”, skriver BT:s chefredaktör Stefan Eklund.Foto: Dmitri Lovetsky

Är Putin en ny Stalin? Många ställer sig frågan. Är det möjligt att jämföra en av historiens mest skoningslösa massmördare med mannen som nu utövar ett brutalt terrorkrig mot ett demokratiskt grannland?

Det är det, hävdar den brittiske historikern och författaren Simon Sebag Montefiore i en intressant artikel i tidskriften The New Statesman, illustrerad med en tecknad bild där Stalins ansikte synbart sakta förvandlas till Putins. Ja, en jämförelse kanske till och med är nödvändig för att förstå vad som driver Vladimir Putin och hans aggressiva krigföring.

Att Putin själv ser Stalin som ett föredöme är uppenbart. Simon Sebag Montefiore berättar hur gäster hos Putin ofta erbjuds att ta en titt i Stalins bibliotek, väl bevarat av Putin i hans egen maktboning i Kreml. Putin brukar uppmana sina gäster att ta ut en bok ur hyllan och läsa Stalins anteckningar i marginalen.

Putin har också hyllat den utveckling som Sovjetunionen genomgick under Stalins välde, ”från ett bondesamhälle till ett högt utvecklat industrisamhälle.” Och att kritisera någon som stod som segrare efter andra världskriget är inte möjligt, anser Putin.

Skillnader finns förstås. Stalin var marxist, Putin är en populist och nationalist. Men båda kan betecknas som tyranner. Putins styre efterliknar Stalins när det gäller att styra med skräck som verktyg, den högröstade patriotismen, lögnen som retoriskt vapen, det brutala krossandet av proteströrelser och den totala makten över media. Stalins massdeportationer och massavrättningar ägnar sig dock inte Putin åt. Hittills, tillägger Simon Sebag Montefiore.

”Att Ukraina som en fri demokrati skulle närma sig Nato och EU är en omöjlig tanke för Putin. Därav invasionen.”

Demokratin har som bekant aldrig fått fäste i Ryssland. Putin själv stammar ur den säkerhetspolis som redan Lenin byggde upp för att behålla greppet om nationen. 1991 lämnade Putin sin KGB-post, besviken över Sovjetunionens kollaps. Han har kallat det sovjetiska sammanbrottet, då bland annat Ukraina blev självständigt, för ”1900-talets största geopolitiska katastrof”. Putin har, som egentligen alla ryska makthavare, aldrig övergett idén om nödvändigheten av en stark ledare med absolut makt, samma idé som det forna tsardömet vilade på. Gorbatjov? En kort ljusglimt i ett historiskt mörker.

Och varför Ukraina? Även här finns likheter mellan Stalin och Putin. Hos Ukrainas befolkning fanns det starka protester – främst från bönder och intellektuella – mot Stalins planer att under 30-talet innesluta Ukraina i den stora sovjetiska industrialiseringen. Vilket ledde till att miljoner ukrainare deporterades eller avrättades. För Stalin, precis som för Putin, är Ukraina ryskt, av strategisk och historisk nödvändighet. Att Ukraina som en fri demokrati skulle närma sig Nato och EU är en omöjlig tanke för Putin. Därav invasionen. Men här skiljer sig Putin och Stalin åt. Stalin var en massmördare, men en försiktig general när det kom till anfallskrig. Skulle han ha levt och haft makten 2022 hade han inte, menar Simon Sebag Montefiore, invaderat Ukraina.

Och kanske kan man finna en förhoppning om Putins fall här. Är invasionen av Ukraina ett så stort strategiskt misstag att hans egen maktposition kan äventyras? Ukraina bjuder hårdare motstånd än vad han i sin vildaste fantasi hade trott, forna populistiska och nationalistiska vänner vänder sig från honom (med undantag för Trump, förstås), till och med Kina är högst avvaktande, sanktionerna slår hårt mot den ryska ekonomin och det ryska folket som på överraskande bred front protesterar mot kriget med risk för hårda straff. Ska han behålla makten krävs det kanske en stalinistisk terror mot den egna befolkningen.

Är det verkligen en tänkbar utveckling?

Simon Sebag Montefiore tror att en palatskupp är det enda hoppet, så ser historien ut. Förändringen måste komma inifrån Putins egen maktsfär. Men reder Putin ut situationen så står han där han vill vara, bredvid Stalin, som en av de stora historiska segrarna.

Det är en otäck tanke.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.