GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Edel Irén Segersam: Ondskan kommer också inifrån

Ondskan kan ta sig många former, terrordådet på Utøya påminner oss om att den alltid är högst närvarande.
Edel Irén SegersamSkicka e-post
Ledarkrönika • Publicerad 22 juli 2021 • Uppdaterad 22 juli 2021
Edel Irén Segersam
Detta är en personligt skriven text i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Blommor och ljus har placerats på en sten på en klippa utanför Utöya för att hedra offren.
Blommor och ljus har placerats på en sten på en klippa utanför Utöya för att hedra offren.
Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL / TT

Den 22 juli 2011 mördade Anders Behring Breivik 77 personer i terrordådet i Norge. 8 människor omkom i ett bombattentat mot det norska regeringskvarteret i Oslo och 69 ungdomar blev nedskjutna på den idylliska ön Utøya i Tyrifjorden.

Det har gått 10 år sedan den dagen. Men såren har inte läkt. Terrordådet har varit ständigt närvarande för hela Norge. Det har varit en smärtsam process: minnesmonument springer upp i varje stad, ett dussintal böcker och tre långfilmer har varit vägmärken för sorgen. Norge, med sina drygt fem miljoner invånare, är tillräckligt litet för att alla åtminstone känner någon som hade vistats på Utøya. Måltavlan för attentatet på ön var dessutom ett riksläger för AUF, ungdomsförbundet för det socialdemokratiska partiet (Arbeiderpartiet), som samlade ungdomar från landets alla hörn.

För Norge finns ett före och ett efter Utøya. Trots att vårt grannland inte är lika fredsskadat som Sverige har upplevelsen skakat mångas världsbild. Landets historia är präglat av intrång från främmande makter: Sverige, Danmark och Nazityskland. Samhörighetskänslan mot yttre hot hör således till landets självbild. Det är en av anledningarna till att man firar Norges nationaldag så storslaget varje år den 17 maj.

”Hela dådet är därför en stark påminnelse om att ondska också kan komma från insidan.”
Edel Irén Segersam

Denna bild gick i spillror efter den 22 juli. Plötsligt kom hotet inifrån. Som titeln till en av alla böcker om Utøya, skriven av den norska journalisten Åsne Seierstad, lyder: “En av oss”, var gärningsmannen norsk. Det var till och med i Norges namn som han utförde de kallblodiga avrättningarna. Hela dådet är därför en stark påminnelse om att ondska också kan komma från insidan.

Fixeringen vid det yttre hotet låg även till grund för Breiviks eget sätt att tänka. Ondskan var för honom alltid något som kom utifrån. Från muslimerna och från EU – yttre krafter som enligt Breiviks tankesätt hotade det norska kulturarvet som han trodde sig kämpa för. Samtidigt förmår han fortfarande inte se ondskan inom sig själv, han ångrar fortfarande inte det han gjorde.

Trots att Breiviks grymheter inte går att föreställa sig för de flesta människor, är resonemanget om det yttre hotet välbekant. Breivik gestaltar på ett extremt sätt hur personifiering av ondskan som främmande gör att man inte kan fatta tag i ondskan inom en.

Precis som ondska kan vara en individuell företeelse så är det i det här fallet också en produkt av en extrem ideologi. Tio år senare har Breiviks högerextrema tankegods dessvärre inte marginaliserats. Tvärtom menar exempelvis den svenska politikern Ali Esbati, som överlevde Utøya, att högerextremismen och islamofobin blivit än starkare idag, främst i Sverige som han länge såg som ett undantag. Detta märks även i Norge där svenska nazister dominerade bland norska demonstrationer för några år sedan.

Minnet av terrordåden i Norge 2011 är en tungbörda att bära. Men det minsta man kan göra är att aldrig blunda för ondskan som kommer inifrån, från sig själv eller från sitt eget land.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.

Läs mer