GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Kajsa Kettil: Drömmen om en villa kräver handslag över blockgränsen

På nästa veckas kongress kan Socialdemokraterna ta fram ett skarpt förslag för att på sikt trappa ner ränteavdragen. I så fall bör Moderaterna haka på.
Kajsa KettilSkicka e-post
Ledarkrönika • Publicerad 25 oktober 2021
Kajsa Kettil
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Ett nedtrappat ränteavdrag är en av flera åtgärder som skulle minska de stigande huspriserna och på sikt underlätta för unga som vill äga sin bostad.
Ett nedtrappat ränteavdrag är en av flera åtgärder som skulle minska de stigande huspriserna och på sikt underlätta för unga som vill äga sin bostad.
Foto: Fredrik Sandberg / TT

Det ska sägas direkt: Det är sannerligen inte lätt att vara ung och skaffa bostad i dag. Åtminstone inte för den som vill leva i någon av landets tillväxtregioner, där många jobb av förklarliga skäl finns.

Och det är orättvist att 20- och även 30-plussare inte får in en fot på arbetsmarknaden, och därmed hänvisas till en tillvaro som ”mambo” i det gamla pojk- eller flickrummet eller till en osäker och ofta dyr boendesituation i andra eller tredje hand.

Detta samtidigt som den lite äldre generationen har sett värdet på sina villor och bostadsrätter skjuta i höjden.

Denna situation måste förändras. Dock råder det motstridiga intressen i frågan. Dels har vi köpare på jakt efter en vettig bostad till rimligt pris här och nu, dels Riksbanken som ser till samhällsekonomin ur ett längre perspektiv.

Båda parter uppskattar dagens låga räntor, men av olika anledningar; Där en genomsnittlig villa- eller bostadsrättsägare ser en överkomlig månadskostnad, ser Riksbanken stimulans till ökad konsumtion och högre efterfrågan.

Lägg även till en mäklarbransch som gynnas av hög efterfrågan på bostadsmarknaden och som driver opinion för lägre amorteringskrav. Senast häromdagen argumenterade representanter för Mäklarsamfundet i en debattartikel för bland annat lägre amorteringskrav (DN 23/10).

Ingen tjänar på en ekonomi som hålls tillbaka i onödan. Men resultatet av de förmånliga villkoren – skenande bostadspriser – påverkar i förlängningen både privatpersoner och samhället i stort.

Många av dagens 80- och 90-talister växte upp i villor och radhus. När dessa relativt unga män och kvinnor nu bildar familj och behöver ett stabilt boende är det naturligt att de söker sig till just småhus. Dessutom visar undersökningar att de allra flesta svenskar föredrar att äga framför att hyra sitt boende. Att äga och amortera på sitt boende är en trygg form av sparande som borde uppmuntras.

Dagens unga generation har dock inte upplevt de höga räntor på över tio procent som deras föräldrar fick betala för några decennier sedan. När det knappt kostar att låna pengar blir det därför svårt att se poängen med amortering. Här har föräldrar i dag en uppgift att få sina söner och döttrar att på djupet förstå att ett lån är pengar som ska betalas tillbaka. För när unga bostadsjägare möts av budskap om hur hårt amortering kan drabba deras privatekonomi lär viljan knappast öka att sakta men säkert beta av sina skulder.

”Att äga och amortera på sitt boende är en trygg form av sparande som borde uppmuntras.”
Kajsa Kettil

Nu är ju detta ingen tröst för den låg- eller medelinkomsttagare som nekas ett lån till ett radhus eller en mindre villa. Men åtgärder som underlättar deras situation kan vara på gång. I slutet av förra året gav den dåvarande bostadsministern Per Bolund (MP) regeringens särskilda utredare Eva Nordström i uppdrag att bland annat ta fram ett förslag till ett startlån som riktar sig till förstagångsköpare. Senast den 1 november ska uppdraget redovisas.

Det är angeläget med någon form av stöd till förstagångsköpare. Men parallellt med detta krävs reformer för en långsiktigt hållbar bostadsmarknad.

Fast frågan är känslig. Därför har inget parti eller politisk konstellation hittills vågat genomföra en av de förändringar som skulle ge utvecklingen en skjuts i rätt riktning; att slopa eller minska ränteavdragen, alltså det avdrag på upp till 30 procent av räntekostnaderna som många bolåntagare har rätt till. Med tanke på att många hushåll är högt belånade har det upplevts som omöjligt att röra avdraget utan att förlora väljarnas sympatier.

Det mest logiska vore därför att landets två statsbärande partier på båda sidor av mitten – S och M – genomför förändringen tillsammans. Och det finns två skäl till att det kan bli verklighet.

För det första öppnade Socialdemokraterna i somras för att att successivt trappa ner ränteavdragen (Expressen 16/6). Det rörde sig då inte om något skarpt förslag, men frågan väntas tas upp under partiets kongress i Göteborg nästa vecka.

För det andra finns det ett tillräckligt stort stöd i riksdagen. På den borgerliga sidan har C, L och KD uppgett att de är positiva till långsamt sjunkande nivåer.

Inför kongressen avråder S-ledningen från hastiga förändringar på bostadsområdet. Och några ytterligare skatter bör inte införas, men det är välkommet att ränteavdraget diskuteras.

Inget parti lär vilja gå till val på ett löfte att sänka ränteavdraget. Men efter september 2022 bör även M ansluta sig så att en bred, blocköverskridande överenskommelse kan genomföras. Om de rycker av plåstret tillsammans kan ingen straffas av väljarna.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.