Annons

Dialog bättre än anmälningar

Lite förståelse för varför föräldrar håller sina friska barn hemma under en pandemi vore på sin plats.
Ledare • Publicerad 19 maj 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Allt glesare i klassrummen på grund av corona.
Allt glesare i klassrummen på grund av corona.Foto: Jonas Ekströmer/TT

Hur ska man bemöta de föräldrar som av oro för coronaviruset håller sina friska barn hemma från skolan? Skolverket förordar dialog framför anmälningar. Men trots det har enskilda skolor på olika håll i landet uppmanat föräldrar att skicka iväg sina friska barn till skolan. Annars kan det bli aktuellt med en orosanmälan till socialtjänst eller vitesföreläggande.

I vanliga fall räcker det med att det finns en misstanke om att ett barn far illa för att en orosanmälan bör göras. Men i den våg av frånvaro som tillkommit av coronakrisen kan man knappast utgå från att alla dessa föräldrar vill göra sina barn illa. I många fall handlar det snarare om personer som tillhör riskgrupper och som på grund av smittorisken vill hålla barnen hemma. Denna högst befogade rädsla bör mötas med dialog, och framförallt förståelse. Inte av orosanmälningar.

Annons

Skolplikten har länge varit en oomstridd plikt. När det förra året uppdagats att en familj i Ystad isolerat sina fyra barn större delen av deras liv framstod skolplikten som ännu mer självklar. Framförallt för att den garanterar barnen den rätt de har till utbildning. Men att skolplikten är en viktig rättighet, och även fortsättningsvis bör ha sin självklara plats i det svenska utbildningsväsendet, är inte skäl nog att blunda för att den numera kolliderar med en annan föräldraplikt. Lika viktigt som det är att se till att barnet får den utbildning den har rätt till, är det också viktigt att se efter barnets hälsa. I en tid av pandemi har dessa två plikter, som i vanliga fall är förenliga, krockat med varandra.

Det många föräldrar försöker göra är att orientera sig i detta. Föräldrar som håller sina friska barn hemma är därför inte så irrationella som det ibland kan framstå. Att värna om sitt barns hälsa, och vilja minimera risken för smitta, är tvärtom högst rationellt. Det finns förstås också gradskillnader i detta där man å ena sidan har familjer som tillhör riskgrupper, å andra sidan har en rädsla som inte grundas i medicinska skäl. Men Skolverkets generaldirektör Peter Fredrikson förbiser dessa gradskillnader när han avfärdar all distansundervisning till Skolvärlden (23/4) då han anser att skolor inte är skyldiga att erbjuda distansundervisning om de är öppna.

Samtidigt uppmanar Folkhälsomyndigheten personer i riskgrupp att vara extra försiktiga. Det har i praktiken visat sig vara svårt när till exempel personer i riskgrupper uteblir från ersättningar av olika slag. Ännu en omständighet som försvårar möjligheten till denna extra försiktighet är att de i riskgrupper som har barn i grundskolan, eller vars barn ingår i en viss riskgrupp, möts av paragrafer – inte av förståelse.

Anela MurguzSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons