Det viktigaste är jobben
Att få ett första jobb som invandrad till Sverige är inte enkelt. I en forskningsrapport från SNS (4/10), ”Enkla jobb och kunskaper i svenska – nycklar till integration?”, presenterar tre forskare sina forskningsresultat för vilka faktorer som ökar chanserna för lågutbildade migranter att få ett arbete i Sverige. Utöver statistik från SCB har forskarna skickat drygt tvåtusen ansökningar på jobbannonser utan krav på förkunskaper på Arbetsförmedlingen under 2019. I experimentet varierade de meriterna vad det gäller språkkunskaper och tidigare anställningar i Sverige.
Konkurrensen var så hård om de så kallade enkla jobben att det oftast inte spelade så stor roll med varken avklarat svenska för invandrare (SFI) eller tidigare liknande jobb i Sverige. SFI bedömdes antingen inte behövas för de enkla jobben eller att det inte säkerställer en språklig nivå som arbetsgivarna kunde anställa utifrån.
Svenska språket är centralt för att integreras i svenska samhället men det är inte alltid nödvändigt för att arbeta här. I stället för att främst uppmuntra invandrare att sitta igenom SFI innan de börjar arbeta borde arbetssökandet börja jobba så tidigt som möjligt.
SNS-rapporten pekar på att de som får låglönejobb oftast har sämre löneutveckling över tid än de som går på bidrag och påbörjar löneutvecklingen i ett senare skede. Att utbilda sig kan höja ingångslönen. Men totallönen över tid är lägre. Forskarna menar därmed att det viktigaste är att få jobb över huvud taget.
Arbetsmarknaden behöver sänka tröskeln för invandrare att ta ett första jobb. Insatser för att öka antalet enkla jobb i ekonomin bör därmed prioriteras. Utbildningsinsatser för språk och mer kvalificerade jobb behövs också för att skapa rörlighet på arbetsmarknaden och ta folk ur låglönesektorn.
”En viktig åtgärd för att både bryta utanförskapet och invandrarkvinnors isolering är därför att motivera aktivt jobbsökande.”
För att arbetslösa invandrare ska söka arbete behövs dock incitamenten ses över. Sveriges generösa bidragssystem möjliggör att människor medvetet stannar i sitt utanförskap.
Experimentet som SNS-forskarna gjorde visade att invandrarkvinnor hade bättre chanser än männen att bli kallade till arbetsintervju. Ändå står de längst ifrån arbetsmarknaden enligt statistiken. Tidigare forskning visar också att de kvinnliga invandrare som har familj i Sverige har längre till arbetsmarknaden än andra. Ett arbete leder till mindre tid för familjen och anses därmed konkurrera med den traditionella rollen för kvinnor.
En viktig åtgärd för att både bryta utanförskapet och invandrarkvinnors isolering är därför att motivera aktivt jobbsökande. Utöver riktade insatser behöver bidragsnivåerna sänkas kraftigt för att göra det fördelaktigt att lämna arbetslösheten.
Om Sveriges ekonomi ska fungera behöver fler arbeta och färre gå på bidrag. Det sociala utanförskapet kan bara brytas genom att fler träder in på arbetsmarknaden och därmed bidrar till samhället.
