Annons

Det viktiga saknas i mitten

För ganska exakt ett år sedan, den 13 november 2018, röstades Ulf Kristersson ner som statsminister i riksdagen efter att både Liberalerna och Centerpartiet tryckt på nej-knappen. Det blev början på slutet för Alliansens del. Sedan dess har ingenting blivit sig likt i svensk politik, varken i riksdagen eller i kommunfullmäktige i Borås.
Ledare • Publicerad 22 november 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Mitt-S-styret i samlad form.
Mitt-S-styret i samlad form.Foto: Foto: Jan Pettersson

De tidigare allianskollegornas fikabilder på sociala medier har bytts ut mot repliker i riksdagen. Nya konfliktlinjer har kommit till, både vad gäller själva sakpolitiken och i vilka partier man uppfattar som huvudmotståndare, vilket skär rakt genom de fyra borgerliga partierna. Det är som om den borgerliga värdegemenskapen, som en gång lyckades bryta den socialdemokratiska makthegemonin, aldrig funnits, och den lyser med sin frånvaro även i Borås.

Den gångna veckans budgetdebatt i kommunfullmäktige är i detta avseende inte något undantag. Här tog forna samarbetskollegor repliker på varandra, och stundtals var det också hårda meningsutbyten, vilket är särskilt illustrerande för den nya konfliktytan i svensk politik överlag.

Annons

Som Borås röstar, röstar Sverige, inledde BT:s Hanna Grahn sin sågning av politikernas oförmåga att hålla tiden på budgetdebatten (22/11). Och mycket riktigt var det först i Borås som Alliansen dog, långt innan den avlivades på riksplan. Knappt två månader efter valet bildades ett nytt styre beståendes av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet.

När BT ett år senare sammanställde en lista över Mitt-S-samverkans löften inför mandatperioden var listan över genomförda förslag inte särskilt lång. Där fanns bland annat förlängda öppettider på krogen och tillagningskök till alla nya förskolor. Men när det gäller frågan om barngruppernas storlek i förskolan, som är långt över Skolverkets rekommendationer, har det inte hänt mycket. Inte heller i de frågor som är centrala för hemtjänsten och äldrevården. En värdegrundsplattform som är på ingång för förskolan är knappast en fullgod kompensation.

Politik är de omöjligas konst. Att lägga fram, och sedermera verkställa, beslut tar tid, och det ska man vara ödmjuk inför. Dessutom har Mitt-S-styret drygt tre år kvar till att överraska på. Men alldeles oavsett kan man redan nu konstatera att Mitt-S-styret uppenbarligen har svårt för att komma överens om de frågor som är viktiga på riktigt. När KD:s Niklas Arvidsson i talarstolen dundrat till med att styret på ett år har ”gått från att vara ett samarbetsstyre till att bli ett utredningskompani” gjorde han inget annat än att sätta fingret på problemet.

De saknar värdegemenskap. Ingen långsiktig vision för Borås som delas av alla fyra partier, därav handlingsförlamningen. Vad är det som egentligen förenar Liberalerna med Socialdemokraterna? Centerpartiet med Miljöpartiet?

Hur kan politiker som tidigare gått så hårt emot varandra nu låtsas som om motsättningarna inte längre finns? Eller att för den delen överdriva graden av polemik gentemot partier man tidigare hade ett tätt samarbete med?

Det handlar inte om att komma överens om varje detalj i varje fråga, utan om att ha en gemensam vision för hur man vill att samhället ska se ut

Det har inte Mitt-S-samverkan.

Annons
Annons
Annons
Annons