Det ska alltid löna sig att arbeta
Följden har naturligtvis blivit att många tackat nej till erbjudanden om temporära jobb. Ingen vill ju jobba gratis.
Reglerna har medfört ett växande problem. Andelen som är försörjningsbidragstagare enbart på grund av arbetslöshet har tredubblats på tjugo år. I dag är det nästan fyra av tio mottagare av bidraget som egentligen är arbetssökande. Ungdomar och invandrare är kraftigt överrepresenterade.
Deras problem är ofta att de saknar erfarenheter av den svenska arbetsmarknaden. Då är varje litet jobbtillfälle viktigt. Det ger erfarenhet och kontakter som kan leda till jobb.
De Nya Moderaterna gjorde tidigt klart att de ville ändra på reglerna, men det är först nu som det finns ett färdigt förslag från Socialdepartementet. Enligt promemorian ska storleken på försörjningsbidrag från och med juli nästa år beräknas på 75 procent av inkomsten, i stället för på 100 procent.
Det kommer då alltid att löna sig att säga ja till jobb, även om man har försörjningsstöd.
Det finns dock en risk med reformen. Antalet personer som uppbär försörjningsstöd kan öka. Möjligheten att kombinera arbete med bidrag skulle kunna leda till att några väljer att inte söka riktiga anställningar.
Tillvaron med lön plus bidrag som en slags garanti kan te sig bekymmersfri och kravlös. Motmedlet som finns i förslaget är en tidsbegränsning på två år. Dessutom vill regeringen utvidga kommunernas möjlighet att kräva motprestationer av de som får stöd. Reformen kommer också att utvärderas och vid behov justeras.
Förslaget är efterlängtat. Särskilt som det kan hjälpa de ungdomar som står längst ifrån arbetsmarknaden att få in en fot. Det är också ett verktyg för att bryta utanförskapet.
Men vi får inte glömma att ändrade regler för bidrag inte kommer räcka för att hantera ungdomsarbetslösheten som samhällsfenomen. Den är cementerad genom de höga trösklarna in på arbetsmarknaden. Det är dock en annan och svårare strid.
Ledarredaktionen
