Annons

Det håller inte att förhala granskningen av pandemin

Lena Hallengrens (S) försök att skaka av sig Coronakommissionen börjar bli patetisk.
Ledare • Publicerad 1 februari 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Socialminister Lena Hallengren (S) och regeringen kritiseras för hanteringen av de uppgifter som Coronakommissionen under lång tid har efterfrågat.
Socialminister Lena Hallengren (S) och regeringen kritiseras för hanteringen av de uppgifter som Coronakommissionen under lång tid har efterfrågat.Foto: Lars Schröder/TT

I maj förra året begärde Coronakommissionen ut vissa uppgifter av regeringen. Åtta månader senare har regeringen nu krystat fram handlingarna, men först efter att medier uppmärksammat försöken att undanhålla informationen.

Det är illa att det verkar krävas granskande journalistik – i det här fallet främst av Dagens medicin samt Svenska Dagbladets ledarsida – för att den ansvariga ministern ska inse att loppet är kört.

Annons

Fast när socialminister Lena Hallengren (S) får frågor om situationen verkar hon inte anse att hon har särskilt mycket ansvar. Ekots lördagsintervju i helgen som gick är en uppvisning i konsten att slingra sig, en färdighet som Hallengren behärskar till fullo. Några exempel: Lena Hallengren tycker att det är en ”tråkig bild” som tecknas. Hennes uppfattning är att kommissionen har fått mycket material, både allmänna handlingar och sådant som är sekretessbelagt. Några detaljer vill hon däremot inte gå in på. Vidare säger hon att det ju var regeringen som tillsatte Coronakommissionen för att regeringens och berörda myndigheters, regioners och kommuners hantering av pandemin skulle granskas i syfte att lära för framtiden.

Det är ett intressant uttalande, som bortser från den skepsis regeringen visade under senvåren 2020 inför oppositionens krav på att tillsätta en granskningskommission. Och när en sådan väl var oundviklig föredrog regeringen att slutsatserna skulle presenteras i november 2022, alltså efter valet.

Nu blir det lyckligtvis inte så. Väljarna måste få möjlighet att utvärdera hanteringen av pandemin. Men om det ska vara möjligt måste kommissionen få rimliga förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Det har den inte fått. Först förhalade regeringen utlämnandet av anteckningar och protokoll som rör de 149 möten som Gruppen för strategisk samordning, GSS, höll under 2020. Efter den massiva medieuppmärksamheten ser taktiken ut att ha svängt; plötsligt blir Coronakommissionen överöst av information, vilket enligt ordförande Mats Melin innebär intensivt arbete för att hinna få klart slutbetänkandet till deadline den 28 februari. Och än är han inte säker på att kommissionen har fått tillgång till allt den behöver (SvD 27/1).

”Om den granskande kommissionen inte får tillgång till uppgifterna samt tillräckligt god tid att analysera dem lär medborgarnas förtroende för slutrapporten sjunka.”

I ärlighetens namn bör det tilläggas att regeringen inte är ensam om att försöka undanhålla information. Även Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Region Sörmland fick tidigt kritik för att de försvårade för allmänheten att känna till hur pandemiarbetet sköttes.

Men att landets högst styrande organ agerar på detta sätt är allvarligt, inte minst eftersom regeringen verkar anse att den själv kan styra vilken information som ska lämnas ut och inte. Exempelvis förklarar Regeringskansliet beslutet att först inte lämna ut begärda mejl så här: ”Initialt gjordes bedömningen att den interna e-posttrafik som efterfrågats varken skulle ge en rättvisande eller fullständig bild av regeringens och Regeringskansliets pandemihantering och att den inte kunde antas bidra till fullgörandet av utredningsuppdraget.” (DN 30/1)

Det är inte upp till Regeringskansliet att avgöra detta. Om uppgifterna finns, och Coronakommissionen begär att få dem, då ska de lämnas ut.

Socialministern har uppenbart svårt att svara på varför det krävdes mediegranskning innan det skedde. I stället upprepar hon att besluten kring pandemin har tagits av regeringen och inte av GSS. Men ingen har påstått att kommissionen endast efterfrågar besluten. Hanteringen av pandemin innefattar även arbetet fram till beslut, och hit hör bland annat sådant som hur arbetsuppgifter har fördelats, hur resonemangen har gått, vilka prioriteringar som har gjorts och vilka synpunkter som slutligen har legat till grund för beslut.

Om den granskande kommissionen inte får tillgång till uppgifterna samt tillräckligt god tid att analysera dem lär medborgarnas förtroende för slutrapporten sjunka. Det vore mycket olyckligt.

Kajsa KettilSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons