GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Anela Murguz: Det finns en gräns för hur länge en människa orkar må dåligt

Debatten om psykisk ohälsa bland unga landar ofta i hur skolan kan identifiera det trots att problemet är mer omfattande än så.
Anela MurguzSkicka e-post
Ledarkrönika • Publicerad 6 januari 2022 • Uppdaterad 6 januari 2022
Anela Murguz
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Staty företällandes författaren Karin Boye vars erfarenheter av psykisk ohälsa präglade hennes dikter.
Staty företällandes författaren Karin Boye vars erfarenheter av psykisk ohälsa präglade hennes dikter.Foto: Anna Simonsson / SvD / TT

Nyår är inte sällan en tid för reflektion, bokslut och förväntan. Men bortom de tillrättalagda summeringarna som fyller mina, och säkerligen även era, sociala medier döljer sig ett omfattande folkhälsoproblem.

Nyårsdagen är den tid på året då flest människor tar livet av sig. Enligt självmordslinjen Mind utgör nyårshelgen därför en oro, inte minst för att behovet är större än resurserna. Till exempel hade man under julafton fått in 1 100 samtal, men man hade bara kapacitet för att ta emot 280 av dessa (DN 26/12).

Ann Heberlein, teologie doktor i etik, har i en mycket rörande krönika skrivit om detta (SvD 31/12). Och här på ledarsidan har Nadim Ghazale uppmärksammat den psykiska ohälsan som ”sköljer över vår befolkning” (BT 26/12), och som alltså är mest påtaglig runt jul- och nyårshelgerna. I den tar han ner detta omfattande samhällsproblem till individnivå, sett ur en polis perspektiv.

En annan faktor som borde mana till oro är att den psykiska ohälsan letar sig ned i åldrarna. En rapport från 2018 av Folkhälsomyndigheten visade att den psykiska ohälsan ökat avsevärt bland barn och unga i Sverige. Andelen som uppgett att de haft minst två psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan de senaste sex månaderna hade fördubblats sedan 1985.

Och det finns skäl att anta att pandemin förvärrat detta ytterligare. Under första halvan av 2021 hade remissflödet till BUP i Västra Götaland ökat med 21 procent, enligt Expressen/GT. Regionen menar att unga i åldrarna 16-29 år är en av de värst drabbade grupper vars psykiska hälsa försämrats i flera avseenden jämfört med andra åldersgrupper.

Med tanke på problemets omfattning är det konstigt att frågan inte fått större politisk uppmärksamhet. Visserligen berörde Centerledaren Annie Lööfs detta i sitt senaste jultal. Men många av de förslag som presenterades handlade om vad skolan kan göra för att stötta unga som mår dåligt. Något som förvisso är viktigt, men knappast helt avgörande i sammanhanget.

”Snarare skulle hela samhället behöva en uppdaterad syn kring psykisk ohälsa.”
Anela Murguz

Till exempel vill Centerpartiet att skolpersonal erbjuds utbildning för att lättare upptäcka unga som mår dåligt och att elevhälsa blir ett obligatoriskt ämne i rektorsutbildningen. Men psykisk ohälsa är betydligt bredare än så. Snarare skulle hela samhället behöva en uppdaterad syn kring psykisk ohälsa.

Än idag är psykisk ohälsa nämligen en tabubelagd sjukdom. Den som väljer att öppet tala om det riskerar att möta en oförstående omgivning. Även i den offentliga debatten har psykisk ohälsa, framförallt bland unga personer, likställts med lättja, bekvämlighet och bortskämdhet.

Visserligen är frågan om hur det kommer sig att ett så materiellt sett starkt land som Sverige har en så utbredd psykisk ohälsa bland befolkningen, i synnerhet hos unga personer, intressant. Och svaret på den frågan kan finnas i den rapport som Skandia presenterade i slutet av förra året där det framgår att stressrelaterade diagnoser och utmattningssyndrom dominerar i yrkesgrupper som kräver högskoleutbildning och inom chefsyrken. Detta trots att sjukfrånvaron generellt sett är högst i yrken med låga krav på formell utbildning. Kanske är det helt enkelt så att även den som har det materiellt sett bra ställt kan drabbas av psykisk ohälsa.

Det påminner också om att psykisk ohälsa inte försvinner i takt med att man äntrar vuxenlivet. En banal poäng, kan man kanske tycka. Men det är inte ovanligt att psykisk ohälsa bland unga härleds till skolan. Till exempel har FHM gjort det i samband med sin rapport från 2018. Man menade att den ökade psykiska ohälsan skulle bero på högre krav i skolan, trots att den svenska skolan knappast levererar i olika internationella kunskapsmätningar.

På den punkten kan förhoppningsvis de senaste månadernas olika avslöjanden om hur sociala medieplattformar som Tiktok och Instagram förstärker ungas negativa självkänsla bidra till nyanser i diskussionen. En annan faktor som inte heller nämns ofta, men som förmodligen förklarar åtminstone en del av problematiken, är att barn och unga rör sig allt mindre. En stillasittande livsstil och dess risker för både den fysiska och mentala hälsan är allmänt kända vid det här laget och borde påtalas oftare i diskussionen om psykisk ohälsa.

Men framförallt behöver sjukdomar kopplade till psykisk ohälsa, såsom depression, ångest och dylikt, bli mindre stigmatiserande så att fler orkar söka hjälp. Karin Boye, denna legendar som själv led av psykisk ohälsa, skrev i De båda ätterna;

Men nätter av sömnlös vånda

är också något värda,

och den som har känt vad ångest är,

vet mer än många lärda.

På så sätt påminner dikten om att det hör livet till att må dåligt ibland, och att det går att komma starkare ur det. Men Boyes livsöde visar att det finns en gräns för hur länge en människa orkar må dåligt. Och den gränsen behöver hela samhället – inte bara skolan – bli bättre på att tala om.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.