Anela Murguz: Det behövs mer än höjda räntor
Inte sedan millennieskiftet har det varit aktuellt med en så kallad dubbelhöjning – att räntan höjs med 50 punkter. Det beskedet lämnade Riksbanken under torsdagen och det innebär att räntan nu landar på 0,75 procent. Men redan vid förra beskedet i april, då räntan höjdes till 0,25 procent, markerades ett skifte.
För precis då som nu är det uppenbart att Sverige går in i ett annat ekonomiskt läge. Lågräntepolitiken är över och åtgärden är nödvändig för att kunna bromsa den höga inflationen. Det kommer däremot att bli kännbart för många svenska hushåll vars levnadskostnader nu blir dyrare. Utrymmet för att unna sig det lilla extra krymper.
”Alldeles oavsett är det uppenbart att det rådande ekonomiska läget är ett resultat av flera olika faktorer.”
Men frågan är om räntehöjningarna räcker. För till skillnad från en ”vanlig” inflation beror den stundande inte på en så kallad överhettning i ekonomin, alltså när efterfrågan är större än utbudet. I stället tyder mycket på inflationen för den svenska ekonomin in i en lågkonjunktur, som Konjunkturinstitutet formulerade det i sin senaste rapport som kom i förra veckan. Där sänktes också tillväxtprognosen för i år och nästa år samtidigt som det finns få tecken på en överhettning i svensk ekonomi.
Alldeles oavsett är det uppenbart att det rådande ekonomiska läget är ett resultat av flera olika faktorer: Alla stödpaket under pandemin, störningar det orsakat i globala leveranskedjor, höga el- och drivmedelspriser och på allt den ryska invasionen av Ukraina som intensifierat situationen.
Det kommer därför krävas mer än penningpolitiska åtgärder i form av räntehöjningar för att bryta utvecklingen. Det ställer höga krav på den finanspolitiska delen, som regeringen ansvarar för.
