GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Det behövs ett omtag av biståndet

För både svenska skattebetalare och det afghanska folkets skull behövs ett omtag av biståndspolitiken.
Ledare • Publicerad 14 september 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Talibaner i centrala Kabul. Man bör inte underskatta den utbredda korruptionens roll för utvecklingen i landet.
Talibaner i centrala Kabul. Man bör inte underskatta den utbredda korruptionens roll för utvecklingen i landet.
Foto: Wali Sabawoon

För några veckor sedan meddelade Sida, Sveriges biståndsmyndighet, att man stoppar biståndet till Afghanistan med anledning av utvecklingen i landet. Det är nödvändigt för att inte pengarna ska hamna i talibanernas händer, men det är ett nödvändigt ont eftersom bistånd i grunden kan göra stor nytta för vanligt folk i utvecklingsländer.

Men det förutsätter att pengarna förvaltas väl – hela vägen ner till huvudändamålet. Det finns dock uppgifter som tyder på att så inte är fallet med det bistånd som hittills delats ut till Afghanistan redan innan talibanerna återtog makten. I en granskning av Dagens Nyheter (2/9) berättar företrädare för afghanska organisationer att de avkrävts mutor för att få bistånd beviljat. Detta av så kallade mellanhänder som uppmanar organisationer att ansöka om bistånd, och som därefter utlovas att få sin ansökan beviljad om de betalar en viss summa till ett visst konto.

Fenomenet med omfattande korruption är inte enbart knutet till det svenska biståndet, utan förekommer betydligt mer frekvent än så då korruptionen är utbredd i Afghanistan. I förlängningen innebär det att det bistånd, som är tänkt att motverka korruptionen i landet, i stället göder den. Flera experter menar att biståndet till och med kan ha förvärrat läget i landet. Det är allt annat än acceptabelt.

”Västvärldens bakslag i Afghanistan bottnar i många ändar, men den gemensamma nämnaren för samtliga misslyckanden – alltså både de militära och humanitära – är av det motsatta; att det styrts uppifrån ner.”
Anela Murguz

Afghanistan är det land som får mest av det svenska biståndet. Det handlar om cirka en miljard kronor årligen, varav hälften har gått till den afghanska staten, och det är alltså denna del av biståndet som nu frysts. För såväl svenska skattebetalare som det afghanska folket behövs ett annat förhållningssätt till bistånd.

Något som flera experter pekar på är behovet av god lokal kännedom. Andreas Stefansson, generalsekreterare för Svenska Afghanistankommittén, SAK, säger exempelvis att omvärldens stöd har gått till att försöka bygga upp en stat snabbt. Men att man inte ”har förstått strukturerna i landet, att staten har haft svag förankring i samhället utanför städerna”, vilket har eftersatt systemen för kontroll och ansvarsutkrävning.

En annan svensk Afghanistankännare, Anders Fänge, säger till DN (4/9) att en anledning till att just SAK lyckats förhållandevis väl med sin verksamhet i landet är att organisationen haft god kännedom om lokalsamhället, och att man haft fokus på landsbygden där allra flest afghaner bor och som bättre speglar landet.

Alltså har man arbetat nerifrån upp. Västvärldens bakslag i Afghanistan bottnar i många ändar, men den gemensamma nämnaren för samtliga misslyckanden – alltså både de militära och humanitära – är av det motsatta; att det styrts uppifrån ner. Utan tillräcklig hänsyn till de förutsättningar som finns i landet har man sett mellan fingrarna när problem uppdagats.

De som betalar det högsta priset är det afghanska folket som inget annat kan än förlita sig på omvärldens goda vilja. Allra helst därför behövs ett omtag av biståndspolitiken, med nya perspektiv och prioriteringar – inte att omvärlden backar helt.

Anela MurguzSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.