GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Anela Murguz: Det är vi – inte Kalle Anka – som är problemet

Det är inte hela världen om man råkar konfronteras med det obekväma.
Anela MurguzSkicka e-post
Ledare • Publicerad 28 december 2021
Anela Murguz
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Över 3,5 miljoner svenskar såg Kalle Anka under julafton i år. I slutet möttes tittarna av en så kallad ”varningstext”.
Över 3,5 miljoner svenskar såg Kalle Anka under julafton i år. I slutet möttes tittarna av en så kallad ”varningstext”.Foto: Pontus Lundahl/TT

Finns det något heligare än Kalle Anka på julafton? Det verkar inte så med tanke på den debatt som uppstår så fort minsta lilla förändring i programmet sker. I år klipptes dock inte innehållet. Istället flyttades programmet fram med fem minuter(!) för att sedan avslutas med en “varningstext”.

I den poängterade Walt Disney att programmet innehåller negativa skildringar om människor och andra kulturer och att man hellre vill ”inspirera till samtal” än att klippa innehållet. Något av en brasklapp, med andra ord. Men trots allt en tillnyktring.

För att dra lärdom av det förflutna måste det gå att tala om det obekväma. Men till skillnad från Walt Disney tror jag att sådana diskussioner uppstår spontant vid möten mellan människor och olika generationer. Och vilket tillfälle är bättre för det än julafton?

Varje år brukar nämligen frågan om hur man ska bemöta jobbiga släktingar aktualiseras. Hur bevarar man till exempel julfriden när samtalsämnet vid middagsbordet börjar tangera politik? Och när de olika generationernas synsätt riskerar att krocka med varandra?

”Bråket illustrerar den ängslighet som uppstår när man av ideologiska skäl får för sig att diskussioner mår bra av att vara tillrättalagda.”
Anela Murguz

Kritik har riktats mot SVT som sänder programmet – inte Walt Disney som alltså är de verkliga avsändarna till den så kallade varningstexten. Men mer intressant än att slentrianmässigt rikta kritik mot public service vid varje givet tillfälle är vad varningstexten, eller rättare sagt ”behovet” av en sådan, säger om vår samtid och förmågan att konfronteras med fenomen som många tycker är obehagliga.

Begrepp som ”trygga rum” och ”trigger warnings” har sedan länge letat sig in i det svenska språket och sammanfattar väl den lättkränkthetskultur som bland annat utgör ett problem vid den högre utbildningen i USA, och som bör ses som ett hot mot den akademiska friheten. Dessa tendenser återfinns dock även i Sverige, varvid att begreppen också etablerats här. Till exempel har Malmö universitet under året behövt hantera en infekterad strid till följd av att studenter vid sexologutbildningen anklagat utbildningen för sexism och rasism.

Konflikten sträcker sig över tid och berör flera händelser. Men en av dem är särskilt iögonfallande och handlar om en föreläsning om sexuella stereotyper med filmvetaren Mariah Larsson som med anledning av föreläsningens innehåll anklagades för att reproducera rasism.

Larsson har själv bemött kritiken offentligt i en debattartikel där hon menar att hennes uppgift inte är att skydda studenter från obehag utan att förmedla kunskap (Sydsvenskan 16/3). Något som även ledarsidan avhandlat när det begav sig. Men studenterna är något mer splittrade; det finns de som vill att undervisningen ska fortgå som planerat medan en annan grupp beskrivs kapa diskussioner som inte faller dem i smaken.

Bråket illustrerar den ängslighet som uppstår när man av ideologiska skäl får för sig att diskussioner mår bra av att vara tillrättalagda. Problemet är därför inte att det i något så harmlöst som Kalle Anka förekommer förlegade skildringar, utan att samhället sedan länge tappat förmågan att prata om det som många tycker är jobbigt.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.