GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Anela Murguz: Det är inte Ukrainas ansvar att fixa fred

Lär av historien – skjut inte upp kriget genom kortsiktiga eftergifter.
Anela MurguzSkicka e-post
Ledare • Publicerad 20 juni 2022
Anela Murguz
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Tänk om vi levde i en värld där krav på fred ställdes mot den som angriper – inte den som blivit angripen.
Tänk om vi levde i en värld där krav på fred ställdes mot den som angriper – inte den som blivit angripen.Foto: Justin Tang

Allt tyder på att kriget i Ukraina blir långvarigt, vilket sätter Europa på prov. Kommer vi orka stå upp mot tyranniet eller kommer bekvämligheten ta över?

Hur det förhållningssättet ser ut i dagsläget råder det delade meningar om. Här på ledarsidan skrev utrikesdebattören Daniel Braw i helgen att det ännu inte finns en samlad opinion mot Europas bestämda linje gentemot Ryssland medan DN:s politiska redaktör Amanda Sokolnicki har frågat sig om Europa håller på att överge Ukraina (DN 4/6).

Alldeles oavsett är det uppenbart att kriget gått in i en annan fas. Det har blivit vardag. Men Europas uthållighet utsätts ständigt för nya prövningar. Särskilt den ekonomiska situationen, med inflation, räntehöjningar och stigande livsmedelspriser till följd, borde ses som ett stort orosmoln i sammanhanget.

Om det som Braw kallar för krigströtthet träder fram i Europa får man räkna med att pressen på Ukraina ökar och att eftergifter kommer ses som enkel väg ut ur kriget. Det har för övrigt redan börjat röra sig i den riktningen. Som när till exempel USA:s tidigare utrikesminister Henry Kissinger föreslog att Ukraina skulle ge upp mark för att få till fred.

”Har ett land tillräckligt mycket vapen, och missbrukar den makt som kommer av det, får man som man vill i slutändan. Det kan knappast vara ett alternativ.”

Vid månadsskiftet uttalade sig den 99-årige tidigare politikern om Ukrainakriget och sade då att fredsförhandlingarna mellan de inblandade borde utgå från de gränser som fanns innan invasionen. Alltså att Krimhalvön och delar av Donbass-regionen tillfaller Ryssland.

Det är absurt av den enkla anledningen att det sänder signalen att det lönar sig att ge sig på en annan stat. Har ett land tillräckligt mycket vapen, och missbrukar den makt som kommer av det, får man som man vill i slutändan. Det kan knappast vara ett alternativ.

I Ekot (15/6) förra veckan upprepade Mychajlo Podoljak, rådgivare till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, att förhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina inte kommer att återupptas förrän Ryssland lämnat tillbaka territorium de intagit sedan den 24 februari i år då invasionen började. Att lämna över delar av Ukraina betyder i princip att man skjuter upp kriget på framtiden, säger Podoljak i inslaget.

Mycket riktigt finns en sådan risk. Se bara på exempelvis Daytonavtalet som säkrade freden i Bosnien-Hercegovina på 1990-talet. Fredsavtalet ledde visserligen till just fred, men när det gäller den politiska utvecklingen i landet har fredsavtalet lett till stor destabilisering i hela regionen. Man kan säga att konflikten är över medan orsakerna till kriget nu finns inbyggda i det bosniska statsskicket.

Därmed är det uppenbart att Ukraina måste undvika ett liknande utfall. Det skulle vara förödande för landets framtida utveckling. Men framför allt kan inte krav på fred riktas mot den som har blivit angripen.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.