Anela Murguz: Den svenska självbilden är under attack
Det var strax innan herrlandslagets avspark i EM-kvalet mot Belgien i fotboll som två svenska fotbollssupportrar i 60- och 70-årsåldern mördades när de var på väg till matchen. Gärningsmannen, som filmade sig själv kort efter dådet, svor trohet åt terrorgruppen IS och sade bland annat att han dödat svenskar för att ”hämnas muslimer”.
Dagen därpå kallade statsminister Ulf Kristersson (M) till presskonferens där han bekräftade det som många befarat: Att de blågula färgerna som åtminstone en av de mördade männen bar gjorde dem till måltavlor för terroristen. ”Allt talar för att detta är en terrorattack riktad mot Sverige och svenska medborgare”, sade statsministern och åkte dagen därpå till Bryssel för att delta vid en minnesceremoni för offren.
Ett troligt motiv i dådet är koranbränningarna som ägt rum i Sverige den senaste tiden. Det blir därmed allt tydligare att koranbränningarna tillsammans med den omfattande desinformationskampanjen mot svensk socialtjänst påverkat bilden av Sverige i framför allt den muslimska världen.
Det ledde som bekant också till att terrorhotnivån i Sverige höjdes till ett fyra i en femgradig skala i somras. De allra flesta svenskar har därför levt med vetskapen att risken för terrordåd är något högre. Ändå var måndagens händelse oerhörd, kanske för att terrorismen var så specifik i sitt val av offer den här gången.
”Det kan inte beskrivas som annat än ett nationellt trauma för att det så tydligt ramar in den drastiska förändringen av bilden av Sverige i världen.”Anela Murguz
I vanliga fall brukar terrordåd riktas mot symboler för fria samhällen; som konserter, fotbollsmatcher, restauranger och dylika evenemang. Eller mot kollektivtrafik och annan infrastruktur för att sprida så mycket skräck hos så många som möjligt. Men det här fallet sticker ut genom att offren så tydligt valdes ut på grund av sin nationstillhörighet – i ett annat land dessutom.
Efter attentatet har Utrikesdepartementet gått ut med att svenska symboler inte utgör en fara och att man inte ska behöva dölja sin svenskhet. Samtidigt manar UD svenskar i utlandet till extra vaksamhet, vilket inte hänger ihop till fullo.
Alldeles oavsett lär bilderna från måndagen fastna i många svenska medvetanden under lång tid framöver, när de svenska fansen börjar klä av sig sina blågula matchtröjor med skräck och panik i ögonen. Det kan inte beskrivas som annat än ett nationellt trauma för att det så tydligt ramar in den drastiska förändringen av bilden av Sverige i världen. De blågula färgerna – både i och utanför fotbollen – har alltid burits med stolthet och bemötts med respekt i utlandet. Den här veckan blev det plötsligt något som behövde döljas.
