Annons

Anela Murguz: Demokraterna i USA behöver ta sig samman – för den fria världens skull

Den som vill förstå läget i Demokraterna kan med fördel läsa den svenska journalisten Malin Ekman.
Anela MurguzSkicka e-post
Ledare • Publicerad 9 juli 2024 • Uppdaterad 9 juli 2024
Anela Murguz
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Det amerikanska presidentvalet är lika mycket ett vägskäl för USA som Demokraterna som parti.
Det amerikanska presidentvalet är lika mycket ett vägskäl för USA som Demokraterna som parti.Foto: Ross D. Franklin

Det var med buller och bång som USA-korrespondenten Malin Ekman sade upp sig från sin tidigare arbetsgivare Svenska Dagbladet. Hennes långa inlägg på Substack, där hon förklarar att hon lämnar tidningen på grund av vad hon uppfattar som ängslig journalistik, blev snabbt en av sommarens mest omdiskuterade mediesnackisar.

SvD känner inte igen sig i Ekmans beskrivning av tidningen och kan som tidigare arbetsgivare inte gå in på några närmare detaljer. Allmänheten får därmed inte med säkerhet veta vad som hände parterna emellan. Vad vi däremot vet är att Malin Ekman uppmärksammat perspektiv som många andra journalister inte har gjort. Något som sannolikt beror mer på rent ointresse eller okunskap än av ängslighet.

Annons

Förutom ett stort antal tidningsartiklar genom åren utkom hon i fjol med boken Skymning i Amerika (Volante förlag). Precis som i många av hennes texter på SvD djupdyker hon i den radikalisering som också finns på vänsterflanken i amerikansk politik. De som med högljudda protester och cancelkultur intagit flera viktiga institutioner (inte minst i universitetsvärlden). En politisk strömning som primärt finns i storstäderna och bland unga väljare.

Malin Ekman, journalist och författare.
Malin Ekman, journalist och författare.Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT

Det är en viktig bakgrund att ha med sig om man vill förstå varför en så många amerikaner är beredda att rösta på en kandidat som Donald Trump. Men det unika perspektivet som Ekman bidrog med handlar också om att fylla ett journalistiskt glapp.

Donald Trumps rättsliga turer, stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021 som han eldade på och den radikala konservatismen är välbevakade ämnen såväl i USA som här hemma. Det kan man inte riktigt säga om den vänsterradikala kraft i USA som utgör en motpol till denna utveckling.

Demokraterna som parti har länge slitits mellan den kompromissvilliga mitten och en vänsterfalang som flörtar med dessa strömningar i det amerikanska samhället. USA:s nuvarande president Joe Biden hör till den pragmatiska delen av partiet, och kan till sitt långa politiska cv även tillägga att han lyckats hålla stång mot de mer radikala elementen i partiet.

”Det är ett svaghetstecken för Joe Biden att han redan innan presidentvalet dragit igång måste ägna stor tid åt att övertyga allmänheten om att han tänker fullfölja denna uppgift.”

Frågan alla nu ställer sig är om det håller i en mandatperiod till, rent fysiskt. Efter den omtalade debatten mellan Joe Biden och Republikanernas Donalds Trump häromveckan är det svårt att bortse från att Bidens höga ålder börjar bli ett problem.

Den senaste tiden har det börjat komma läckor från olika intressen inom partiet som senare har följts av konkreta krav. Ett slags dragkamp mellan den del av Demokraterna som vill ha kvar Biden som presidentkandidat i höst och den del som vill byta ut honom.

Det är ett svaghetstecken för Joe Biden att han redan innan presidentvalet dragit igång måste ägna stor tid åt att övertyga allmänheten om att han tänker fullfölja denna uppgift. Och att det redan spekuleras i vilka som kan tänkas efterträda honom om han skulle behöva kliva av.

Om han inte löper hela linan ut borde Demokraterna göra det kloka valet och ersätta honom med den like pragmatiske och mittenorienterade Anthony Blinken, i dag utrikesminister. För vänsterut har partiet inget att hämta, speciellt inte i ett alltmer polariserat USA.

Annons
Annons
Annons
Annons