unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Sjuhäradarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Marie Demker: Ska gifta kvinnor avskedas först?

Vi står inför ett nytt decennium. Möjligen står lågkonjunktur, med ökande arbetslöshet, för dörren. Tycker ni då att gifta kvinnor vars män redan har arbete bör vara de som får stryka på foten?
Kvinnliga poliser, nyutexaminerade från polisskolan i Stockholm 1958.
Kvinnliga poliser, nyutexaminerade från polisskolan i Stockholm 1958.
Foto: Herman Ronninger/TT
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.

Inte det? Så sent som 1979 tyckte nästan halva svenska folket (48 procent) att det var ett bra förslag. Men då hade stödet för det förslaget trots allt minskat; drygt tio år tidigare (1968) tyckte två tredjedelar (68 procent) att det var rimligt att avskeda gifta kvinnor vars män hade arbete. Själv gick jag ut i arbetslivet 1976, som tur var ogift så det var väl okej att jag förvärvsarbetade.

Uppgifterna kommer från det svenska valforskningsprogrammet; ”Väljarnas sakfrågeåsikter 1956-2018” (Författare är Per Hedberg, biträdande forskare vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet). Rapporten visar också i svart på vitt att den svenska jämlikhetsivern inte är någon socialdemokratisk fantasi. Stödet för ekonomisk jämlikhet var massivt år 1960, så mycket som 87 procent av svenskarna stödde krav på jämlikhet när det gällde inkomster och arbetstid. År 1968 var stödet fortfarande 80 procent. Under perioden 1988 till 2018 var andelen i befolkningen som ville minska inkomstskillnaderna i samhället konstant mellan 60 och 70 procent.

Värt att notera är att 2002, samma år som riksdagen röstade ja till den lag som tillåter homosexuella att adoptera barn, så stöddes förslaget av 27 procent av befolkningen, mer än häften (55 procent) ansåg istället det vara ett dåligt förslag att låta homosexuella adoptera. Opinionsläget är sällan eller aldrig något pålitligt argument för politiska reformer.

I ett långsiktigt perspektiv är det dock snarare frågorna som ställs än svaren som ges som är mest relevanta för att förstå samhällsutvecklingen. Ingen hade idag ställt frågor om gifta kvinnors rätt att förvärvsarbeta. Vi ställer fortfarande frågor om ekonomisk jämlikhet. De är relevanta. Nya frågor handlar t ex om dödshjälp, flygskatt och FRA-lagen. De senare speglar en aktuell debatt men inte de djupare liggande konfliktmönstren i samhället.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på bt.se, appen MinBT och e-tidning alla dagar. 3 månader för endast 99 kr! (ord pris 597 kr)

Svensk politik idag tampas fortfarande med avgörande frågor kring ekonomisk och social jämlikhet samtidigt som debatten cirklar kring frågor som vi tidigare inte ansett ligga inom den politiska sfären överhuvudtaget. Vår välfärd och solidaritet utsätts för stark press genom ökande ekonomiska och sociala klyftor samtidigt som statsmakten undviker de svåra frågorna för att i stället debattera sådant som borde höra till den mellanmänskliga sfären (hur man hälsar eller vad man har på huvudet). Politiskt ledarskap saknas där vi borde kunnat förvänta oss att finna det.

Därför var det en lisa att lyssna till kungens jultal i år – fyllt av framtidstro och med en hyllning till alla dem i vårt land som arbetar för det gemensamma bästa. Och jag kan också lägga några kungsord i min egen mun: ”Vi har nu sju små barnbarn mellan ett och sju år. Det är inte alltid så lugnt och stilla, men väldigt roligt!” Visst måste vi alla tro på framtiden - vi fostrar ju dem som skall förverkliga den. Gott nytt år!