Marie Demker: Politiska olikheter också när smitta bekämpas
Den enda gång jag minns säkert att samma märkliga stämning infunnit sig i Göteborg – utan att det varit julafton – var den 17 november 1995. Det började snöa kvällen innan och blåste och snöade hela natten. På morgonen låg snön meterdjup på trottoarer och gator. Skolorna stängdes och nästan ingen kunde ta sig till arbetet.
Inom universiteten är konsekvenserna av det nya coronavirusets spridning att all undervisning läggs om till distans- och nätundervisning. Kolleger hjälper varandra med tips och råd, föreläsningar filmas och streamas medan grupparbeten och seminarier flyttas ut i cyberrymden. Själv har jag redan ett oräkneligt antal gånger haft möten där jag suttit klistrad vid min datorskärm och tittat på kollegerna där de sitter hemma vid köksbordet, på arbetsrummet eller i soffan.
Länderna i Europa har reagerat olika på hoten om smittspridning. En del röster har höjts för att Sverige varit långsamt eller inte mött hotet på bästa sätt. Men ländernas politiska system och historiska erfarenheter präglar också de sätt på vilka man möter nationella och internationella kriser. Jag är inte förvånad alls över att Danmark och Norge framförallt agerat för att visa politisk handlingskraft samt att den danska drottningen talat till folket. Den politiska styrningen av myndigheterna är starkare i dessa länder och i Danmark finns en lång tradition av att monarken talar till folket i svåra stunder. President Macron i Frankrike talade också till folket häromdagen och gjorde det med stor pondus, en pondus som det franska presidentämbetet har sedan president de Gaulles tid och som avspeglar parlamentets avsevärt svagare ställning i Frankrike.
Många länder stänger sina gränser och EU har beslutat att göra så. Bakgrunden ligger delvis i att hot blir lättare att hantera politiskt om de kan förklaras vara ”främmande” eller ”utländska”. President Trump i USA påpekar t ex gärna att smittan är ”kinesisk” medan kinesiska ledare påpekar att bara för att virussjukdomen bröt ut i Kina så betyder det inte att viruset kommer från Kina. Men att stänga gränserna skapar också en känsla av kontroll, en önskan att överblicka och få grepp över situationen. En stängd gräns är därmed också ett politiskt medel för att lugna oron och skapa förutsättningar för att andra verktyg skall fungera bättre för att stoppa smittspridningen.
Sverige sägs ibland vara landet lagom, men det är inte sant vare sig i smittspridningsfrågor eller i andra frågor. Sverige är mer individualiserat än de flesta andra västländer, djupare digitaliserat, tydligare globaliserat och med en tradition av politiskt styrning på basis av utredningar, kommittéer och självständiga expertmyndigheter. De svenska svaren på hotet från det nya coronaviruset blir därmed också just – svenska. Och därmed sannolikt mer legitima än svar som inte är förankrade i vår erfarenhet och vårt politiska system.
