GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Marie Demker: Kritiken av GAL-TAN säger mer om avsändaren

Att dela upp människor i ”onda” och ”goda” är ingen ny företeelse.
Opinionsbildare som är skeptiska till GAL-TAN-skalan kanske placeras på ett ställe där de inte vill vara, skriver Marie Demker.
Opinionsbildare som är skeptiska till GAL-TAN-skalan kanske placeras på ett ställe där de inte vill vara, skriver Marie Demker.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.

För mer än 40 år sedan regisserade den italienska filmregissören Ettore Scola ”Fula, skitiga och elaka” som var en film om en italiensk familj som levde sitt liv på en soptipp. Det är inget snällt porträtt Scola visar upp, men så var filmens udd också riktad mot den politik som tillät människor att leva under dessa förhållanden. Att dela upp människor i ”onda” och ”goda” är ingen ny företeelse, i Bibeln återfinns uppdelningen mellan får (frälsta) och getter (förtappade) liksom mellan agnar (dåliga) och vetet (det goda). Men när ett samhällsvetenskapligt analysverktyg beskylls för att vara ett redskap att skilja gott från ont, ja, då hamnar den politiska diskussionen i en återvändsgränd.

Dagens krönikör

Marie Demker

är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Under en tid har olika opinionsbildare påstått att den så kallade GAL-TAN-skalan egentligen bara är ett sätt att tala om vem som är god och vem som är ond. Resonemanget är dock en missuppfattning. För 20 år sedan insåg tre statsvetare verksamma i USA att attityder till europeisk integration inte kunde tolkas i den traditionella vänster-höger-skalans termer. I stället menade de att de fanns en åsiktsdimension som kunde konstrueras utifrån ideologiska positioner som nationalism, traditionalism och ordning/auktoritet samt utmaningar mot dessa positioner. De bestämde sig för att kalla den GAL-TAN där GAL betydde grön, alternativ och libertär och TAN betydde tradition, auktoritet och nation. De som befann sig nära GAL-polen gillade europeisk integration mer än de som befann sig vid TAN-polen, för att göra en lång historia kort.

"De som skyggar för GAL-TAN som relevant åsiktsdimension uppfattar kanske att den placerar dem någonstans där de själva inte vill vara?"

Men de tre statsvetarna var inte alls först med att peka på åsiktsdimensioner som utmanar det traditionella vänster-höger-mönstret. Tvärtom. Den nyligen bortgångne statsvetaren Ronald Inglehart introducerade på 1970-talet idén om post-materiella värden och hans skapelse World Value Survey (WVS) har i decennier visat hur olika vi ser på självförverkligande och auktoriteter i olika delar av världen. För att inte tala om den tyske sociologen Ferdinand Tönnies som under 1800-talets slut pekade på de två motsatta ideologiska synsätten på samhället; som en ”gemenskap” eller som en ”affärsförbindelse”.

Så när nu opinionsbildare hävdar att GAL-TAN är en skala som syftar till att placera ”onda” sverigedemokrater vid TAN och ”goda” miljöpartister vid GAL så är det ju de själva som lägger en moralisk laddning i en etablerad förklaringsmodell. Jag skulle med motsvarande argument kunna hävda att också vänster och höger representerar ”onda” och ”goda”. Avgörande för bedömningen är i stället om den nya åsiktsdimensionen förklarar mer än tidigare (svaret är ja) och den andra är om den blir en bestående skiljelinje (svaret är kanske).

De som skyggar för GAL-TAN som relevant åsiktsdimension uppfattar kanske att den placerar dem någonstans där de själva inte vill vara? Må så vara, det är i så fall ingen anledning att underkänna dess förmåga att förklara samhällsförändringar.

Läs mer