Annons

Marie Demker: Det är verkligheten som räknas

Redan statsvetaren Herbert Tingsten påpekade att strider i politiken oftare handlar om verklighetsbilden än om ideologiska principer. Visserligen är det ett halvt sekel sedan, och dessutom har ideologiska föreställningar blivit viktigare i politiken, men fortfarande ser vi varje vecka att kampen om verklighetsbilden är helt central i politisk debatt.
Marie Demker
Ledarkrönika • Publicerad 21 april 2019
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Papperskopior av Volodymyr Zelenskij och Julia Timosjenko tar plats mitt i den ukrainska valrörelsen. Där förekommer av förklarliga skäl även en kopia av Rysslands president Vladimir Putin.
Papperskopior av Volodymyr Zelenskij och Julia Timosjenko tar plats mitt i den ukrainska valrörelsen. Där förekommer av förklarliga skäl även en kopia av Rysslands president Vladimir Putin.Foto: Efrem Lukatsky

I Sverige var länge sociologiska undersökningar av klassklyftor, skolans utveckling och arbetsmarknad självklara grundstenar för partiernas politikutveckling. Undersökningar av litteraturens betydelse för barns intellektuella utveckling eller nytolkningar av historiska sammanhang i Sveriges forntid blev givna utgångspunkter för en relevant kulturpolitik. Den vetenskapliga kunskapen – med sina olika traditioner – utgjorde en rikslikare för en verklighetsbild som kunde antas vara sann, generell och relevant. Därmed var den breda samhällsvetenskapliga och humanvetenskapliga kunskapsbildningen avgörande för politisk diskussion kring mål och medel, både för partier och medborgare. En accepterad och ungefärlig verklighetsbild utgjorde en ram för ideologiska strider om mål och medel.

Men i västvärlden har politiken alltmer utvecklats till en form av publiksport där aktörernas förmåga att vinna debatter och sätta hjärtan i brand hos sina hejarklackar blivit avgörande. Vaga och mångtydiga politiska verklighetspåståenden fyller funktionen att bekräfta sin egen och anhängarnas verklighetsbild – inte att vara sanna. Längst har kanske Donald Trump gått som enligt en krönika i SIDAs utmärkta tidskrift Omvärlden sägs ha satt ihop sitt valmanifest genom att dela förslagen på twitter och använda dem som fick flest delningar. Samma sak sägs där om Volodymyr Zelensky, komikern som har stora chanser att bli Ukrainas näste president; hans politiska bakgrund består i att ha spelat president i en TV-serie och även hans politiska program har snickrats samman genom tips från egna anhängarna på sociala medier. Verkligheten, eller sanningen i generell mening, har väldigt lite med saken att göra.

Annons

Häri ligger också en förklaring till att human- och samhällsvetenskapernas legitimitet utsätts för allt starkare politiserat ifrågasättande. Vi inom akademin hävdar att man faktiskt kan veta något inom dessa områden, det finns saker som är mer sanna än andra och det finns sanningar som gäller tills vi kunnat bevisa något annat. Samtidigt hävdar många opinionsbildare att akademisk kunskap om just sociala och mänskliga processer endast är en fråga om åsikter; att samhälls- och humanvetenskaperna egentligen sysslar med illegitim ideologiproduktion. Det är helt enkelt inte sant.

Denna påskdag firar vi att Jesus Kristus är uppstånden, verkligen uppstånden. Men den kunskapen ligger bortom vetenskap, politik och logik. Den verkligheten har en transcendent karaktär, alltså ligger den bortom det mänskliga vetandets gränser. Oavsett verklighetsbild hoppas jag därför att alla har en vederkvickande helg. Glad Påsk!

Annons
Annons
Annons
Annons