GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Jesper Strömbäck: Debatten om public service borde vila mer på fakta

Det finns många som har åsikter om public service, vilket är bra för debatten. Ett problem är dock att allt för många inte skiljer mellan åsikter och fakta och att de framställer åsikter som fakta.
Jesper Strömbäck
Gästkrönika • Publicerad 20 juni 2022
Jesper Strömbäck
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Public service gör medborgarna bättre informerade, bland annat.
Public service gör medborgarna bättre informerade, bland annat.Foto: Jessica Gow/TT

Varje gång någon påstår saker om verkligheten som inte stämmer kan det bero på en av två saker: Antingen känner de inte till den forskning och annan fakta som finns, eller så bortser de från obekväm forskning och annan fakta trots att de känner till den. I det förra fallet kan det beskrivas som okunnighet, i det senare för kunskapsresistens.

Dagens krönikör

Jesper Strömbäck

är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet.

För de debattörer som inte vill framstå som okunniga eller kunskapsresistenta när det gäller public service finns dock räddningen nära. För någon vecka sedan släppte Nordicom nämligen den nya boken ”Public service. En svensk kunskapsöversikt” där svensk forskning om public service sammanfattas på ett lättillgängligt sätt. De områden som behandlas är ifall public service är politiskt partiska, om de bidrar till bättre informerade medborgare, om och hur journalistiken i public service skiljer sig från annan journalistik, förtroendet för public service, vad medborgarna anser om public service och om public service utgör ett hot mot dagspressens digitala affärsmodell.

På vissa av dessa områden är forskningen mer omfattande, på andra mindre, men till de områden där det finns mest forskning hör frågan om journalistikens partiskhet, om public service bidrar till bättre informerade medborgare, och förtroendet för public service.

När det gäller partiskheten visar Bengt Johansson vid Göteborgs universitet att det inte finns något empiriskt stöd för att utbudet i public service är vare sig vänster- eller högervridet. Snarare kan det beskrivas som medievridet, i den meningen att journalistiska nyhetsvärderingsprinciper och medielogiken är styrande för vad och hur public service (liksom för övrigt andra nyhetsmedier) rapporterar. Det kan gynna eller missgynna olika partier vid olika tidpunkter, men det handlar just om olika partier vid olika tillfällen. Om journalistiken hade varit partisk hade något eller några partier systematiskt (miss)gynnats.

”Viktigt är också att förtroendet för public service – trots vad som ibland påstås i debatten – är både stabilt och högt.”
Jesper Strömbäck

När det gäller den demokratiskt centrala frågan om public service bidrar till bättre informerade medborgare är svaret entydigt ja. Det framgår av de studier som jag går igenom i ett annat kapitel. Inte bara bidrar de till bättre informerade medborgare, de bidrar också till bättre informerade medborgare än vad kommersiella etermedier gör. En viktig förklaring till detta är att public service satsar mer på nyhets- och samhällsjournalistik än kommersiella etermedier, men också att public service når ut brett. Ur det perspektivet bidrar indirekt även det mer underhållningsorienterade utbudet till att människor blir bättre informerade.

Viktigt är också att förtroendet för public service – trots vad som ibland påstås i debatten – är både stabilt och högt. Det visar Ulrika Andersson och Marina Ghersetti, Göteborgs universitet, i sitt kapitel. Det i sin tur ökar sannolikheten både för att människor ska vända sig till public service och för att de ska lita på den information som förmedlas via public service.

Viktigt att poängtera här är att detta inte handlar om åsikter. Det handlar om resultat från vetenskapliga studier. Om man inte vill framstå som okunnig eller kunskapsresistent gör man klokt att ta till sig det, oavsett vad man i övrigt anser om public service.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.