Annons

De övertygades långsamhet är ett större klimatproblem

Glöm ”klimatvetenskapsförnekarindustrin” och deras sura utsläpp. Det är ett större problem att politikernas agerande inte motsvaras av folkets förväntningar på akuta insatser.
Ledare • Publicerad 2 december 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Handling nu! FN:s klimatmöte i Madrid de kommande dagarna handlar om hur Parisavtalet ska ges konkret tillämpning.
Handling nu! FN:s klimatmöte i Madrid de kommande dagarna handlar om hur Parisavtalet ska ges konkret tillämpning.Foto: Paul White

Klimatkrisen är ett pågående faktum. Det brådskar med konkreta åtgärder i linje med Parisavtalets ambitioner så att åtminstone något av allt det som måste göras blir gjort i närtid. Det finns en tidsaspekt att ta hänsyn till om det är så att temperaturökningen i atmosfären något ska kunna begränsas.

Ännu finns tid, men den knapp. I det läget är det mer än lovligt dumt att fortsätta ge uppmärksamhet åt de skeptiker, vetenskapsförnekare och fossillobbyister som vill ställa sig i vägen för den nödvändiga förändringen; samtidigt måste deras giftiga utsläpp saneras. I söndagens Dagens Nyheter gjorde klimatreportern Jannicke Kihlberg en god insats genom att systematiskt beta av ”klimatvetenskapsförnekarindustrin” elva populäraste myter – från att förneka att människans påverkan är främsta drivkraften bakom klimatförändringarna till att ”mer koldioxid är bra för växterna”.

Annons

Den sortens pedagogiska insatser betyder mycket för att vrida perspektiven rätt. Men det räcker inte att fokusera på förnekarna.

Under FN:s klimattoppmöte COP25 i Madrid, som inleddes under måndagen och som pågår fram till den 13 december, kommer många exempel på konkreta åtgärder och goda ambitioner att ligga på förhandlingsbordet. De församlade har att komma överens om allt från regler för utsläppshandel till frågor om hur kostnader för skador och förluster som de pågående klimatförändringarna redan nu ger upphov till. Naturkatastrofer som orkaner, förstörda ekosystem och stigande vattennivåer drabbar inte sällan hårdast där möjligheterna att förebygga och hantera effekterna är som sämst. Men också juridiska spetsfundigheter kring avtal, kontrollsystem för bättre transparens om utsläppsmängder med mera ska behandlas.

Det finns glädjeämnen, inte minst den växande medvetenheten om sakernas tillstånd; det går inte längre att hävda att klimatet bara är en fråga för ”den liberala eliten”, forskarsamhället och olika arter av miljömuppar . I fredags, samtidigt som Black Friday-hysterin spred sig som en löpeld, genomfördes ännu en gång klimatmanifestationer världen över med krav på omedelbara insatser. En som delar det omfattande missnöjet är FN:s generalsekreterare António Guterres, som under söndagen läste lusen av ”politiker som varken lyssnar eller agerar”.

Och så sker även i Sverige. Som opinionsföretaget Novus kan visa i en mätning åt SVT:s Aktuellt anser 68 procent av svenska folket att klimatförändringen är en akut fråga. Här finns en bred samsyn bland de flesta väljare – utom Sverigedemokraternas. Motsvarande förhållanden går igen i frågan om de tillfrågade anser att politikerna agerar i linje med allvaret och tidsbristen.

Det händer för lite, för långsamt och det som trots allt sker är alls inte tillräckligt långtgående.

Fascinerande nog är det vad exempelvis världsberömda Greta Thunberg ger uttryck för i sin kritik. Under förhandlingarna i Madrid kommer hon naturligtvis inte att spela någon roll vid bordet. Men till sina många fördelar har Greta Thunberg även en närmast övernaturlig förmåga att både kunna skapa samling kring målet och att sätta press på makthavarna; den unga svenskan utgör ett ständigt närvarande dåligt samvete.

Vill kan kan man naturligtvis sammanfatta det hela som att ”världen, väljarna, Greta och Guterres” är överens om både hotet, allvaret och det lilla handlingsutrymme som finns kvar. Men vad den breda kritiken främst synliggör är trots allt ett ironiskt faktum:

”Klimatvetenskapsförnekarindustrin” som problem hamnar därmed i skuggan av det som för dagen är större – de redan övertygade men uppenbart ack så långsamma politikerna.

Annons
Annons
Annons
Annons