Annons

Mathias Bred: Därför kommer vi få se fler upplopp i Storbritannien

Upploppen i Storbritannien i början av augusti har skakat om brittisk politik men har också väckt stor uppmärksamhet i omvärlden. På sätt och vis är det märkligt för kravaller med etniska och rasistiska inslag är inget nytt i Storbritannien. Sådana har tvärtom varit återkommande de senaste 25 åren.
Mathias BredSkicka e-post
Gästkrönika • Publicerad 22 augusti 2024
Mathias Bred
Detta är en personligt skriven text i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Storbritanniens nye premiärminister Keir Starmer har haft mycket att göra sedan upploppen i landet tog fart efter dådet i Southport.
Storbritanniens nye premiärminister Keir Starmer har haft mycket att göra sedan upploppen i landet tog fart efter dådet i Southport.Foto: Henry Nicholls

Till exempel var upploppen och skadegörelsen i samband med Black Life Matters-rörelsens protester år 2020 mer omfattande än årets och antalet skadade ungefär lika stort – drygt 130 personer.

De hittills största upploppen under 2000-talet skedde i augusti år 2011. En färgad man hade skjutits till döds av polisen och protesterna startade efter ryktesspridning på nätet om att rasism funnits med i bilden. I samband med upploppen förekom omfattande plundringar av mer än 2000 butiker. Någon minns kanske hur Boris Johnson, då borgmästare i London, gick ut på stadens gator med en borste och en skyffel. Kravallerna år 2011 var också de blodigaste, med fler än 200 skadade och fem döda.

Dagens krönikör

Mathias Bred

är politisk redaktör på Svenska Nyhetsbyrån.

Annons

Fenomenet med etniska upplopp var redan då etablerat. År 2005 skakades Birmingham av våldsamma upplopp mellan olika etniciteter efter rykten om en gruppvåldtäkt. Etniska motsättningar var temat också under sommaren 2001 när det var upplopp och gatuvåld i flera engelska städer; bland annat Leeds, Bradford och Oldham.

Upploppen år 2024 sticker ut genom att det den här gången var personer ur den vita arbetarklassen som gick ut på gatorna. Våldsamheterna förekom också på fler platser samtidigt, men med mindre grupper av förövare vid varje plats. Som mest verkar det rört sig om några hundratal, vilket gjorde att klientelet som deltog verkar ha varit mer begränsat och demonstrationerna mer tydligt inriktade på våld redan från början. I Storbritannien har politiker från alla håll beskrivit deltagarna som ”thugs”, ligister.

Många har också noterat att våldsverkarna inte syntes ha några problem med att röja sin identitet. De till och med filmade sig själva och varandra då de gav sig på polisen. Vid tidigare kravaller har de som använt våld ofta försökt att maskera sig.

”Det kan ibland vara lätt att övertolka de ideologiska motiven bakom demonstrationer. Tillfället spelar också in.”
Mathias Bred

Men sedan finns det också några faktorer där årets upplopp liknar de tidigare. En är att en majoritet av de som nu ställs inför rätta är kända av polisen sedan tidigare. Det verkar som att det främst är redan brottsaktiva individer som passar på när det ryktas om demonstrationer och bråk.

En annan gemensam nämnare är att upploppen bryter ut efter en period av högtryck och vackert väder, men sedan upphör när det engelska regnet kommer tillbaka. Även kravallerna 2011 skedde under varma augustidagar. Hittills har inga stora upplopp skett under vintermånaderna. Det kan ibland vara lätt att övertolka de ideologiska motiven bakom demonstrationer. Tillfället spelar också in.

Klart är att Storbritannien har omfattande problem med etniska spänningar och att det finns en tradition av gatans parlament. Labourregeringen talar nu om att mot landets traditioner införa en nationell specialstyrka för att slå ned på framtida upplopp. För sådana lär komma.

Annons
Annons
Annons
Annons