GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Anela Murguz: Dags att ta bort betyg F

Att ta bort betyget F handlar inte om att sänka kraven, utan om att ge alla elever en vettig chans.
Anela MurguzSkicka e-post
Ledare • Publicerad 19 juni 2022
Anela Murguz
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Vad är meningen med att envisas om att ha kvar ett underkänt betyg om det gör mer skada än nytta?
Vad är meningen med att envisas om att ha kvar ett underkänt betyg om det gör mer skada än nytta?Foto: Jessica Gow/TT

I dagarna har skolavslutningar hållits och barn och unga har gått på efterlängtat sommarlov. Men om årets siffror följer tidigare mönster kommer drygt var sjunde elev inte kunna söka till gymnasiet.

Ska man till exempel läsa vid ett yrkesförberedande program behöver man ha godkända betyg i svenska, matematik och engelska samt fem ämnen till. Och totalt tolv godkända ämnen om man vill gå ett högskoleförberedande program.

Men för den som inte klarar dessa krav väntar ett liv i utanförskap och arbetslöshet, och med sämre hälsa som följd. På samhällsnivå leder det till ökade kostnader och sociala slitningar. Med anledning av det har skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) öppnat för att ta bort betyget F.

Det kan vid en första anblick låta rimligt att elever som börjar gymnasiet kommer med viss kunskap i bagaget. Men så som systemet är upplagt slår det redan ut de elever som behöver en chans allra mest. För den som av olika skäl har svårt för skolan är högskolestudier kanske inte heller det primära målet. Då kan yrkesprogram vara ett lockande alternativ, men kravet på gymnasiebehörighet är för många ett hinder.

”Målet kan knappast vara att var sjunde elev hänvisas till undervisning under sommarledigheten som ett slags nödlösning.”

Vad händer då med de elever som inte klarar grundskolan? Det är inte ovanligt att de får gå på lovskola där de får möjligheten att läsa upp sina betyg under sommarlovet. Något som regeringen gärna satsar på. Men en granskning från tidningen Ämnesläraren (17/5) visar att bara 19 procent av eleverna vid sommarlovsskolan blir godkända och att uppemot 70 procent av de som läser upp sina icke godkända betyg ändå inte klarar gymnasiet. Alltså är lovskolan – som utgör ett merarbete för lärare och att en stor grupp elever inte kan ha ledigt – inget annat än en flopp.

Målet kan knappast vara att var sjunde elev hänvisas till undervisning under sommarledigheten som ett slags nödlösning. Målet borde rimligtvis vara att samtliga elever klarar skolan under de terminstider som är avsatta. Att det inte är så i dagsläget är inte elevernas, föräldrarnas eller lärarnas fel. Det är politikernas fel eftersom de håller fast vid ett ruttet skolsystem där elever med bäst förutsättningar klarar sig och de svaga riskerar att slås ut.

Ytterligare en skolprofil som belyst frågan är Jörgen Tholin, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, som tycker att man bör överväga olika lösningar för att fler elever ska klara grundskolan.

Och vid närmare eftertanke är det ingen naturlag att ett underkänt betyg måste fungera som utsortering av elever till gymnasiet. Betygssystemet 1-5 gjorde aldrig det, utan den med en etta kunde påbörja sina gymnasiestudier ändå. Och som Tholin påpekar i en artikel av Skolvärlden (10/9 2021) har Norge låtit bli att ha ett betygssystem med betyget underkänt utan att det har dränerat den norska skolan.

Det borde således inte vara en omöjlig uppgift för Sverige heller. Ambitionen borde vara att få fler att påbörja en gymnasieutbildning – inte att hålla så många som möjligt utanför.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.